Skrivet av Bhodil 2009-04-23 07:07

M hatar förorternas invånare, inte husen

Det är människorna som bor i förorterna som M hånar och föraktar.

I valet reste M runt i förorterna och lovade "En jobbgaranti inom fem dagar" i Stockholm. De talade om att krossa utanförskapet.

Efter valet tar det nu längre tid än någonsin för människor att få ett jobb. Många i föroretrna fick inte ens ett jobb under högkonjunturen 2007, nu växer utanförskapet och regeringen säger "detta kan vi inte görsa något åt".

I stället planerar de att samarbeta, eller stödja sig på, Sverigedemokraterna efter valet 2010. Det är änniskor med utländsk bakgrund som inte har svenska värderingar och är lata, arbetslösheten är deras fel, är undertonen.

Visst hatar M förorter, det är därför vården läggs ner där och flyttar till Täby.

Men det är underklass och ofint folk de föraktar.

Det syns nu EFTER valet 2006.

Skrivet av Arkitekt 2009-04-23 07:24

En till- vad trött man blir!

Så blev då även Dagens Arena en navelskådande lokalpublikation.

Gärna en stadsbyggnadsdebatt, men i detta medium bör man lämna de lokala frågorna på orten och i stället anlägga ett generellt perspektiv.

Tråkigt!

Skrivet av CME 2009-04-23 07:29

Stockholm är inte Bullerbyn

Håller inte med dig Per. Det är på tiden att man försöker förtäta Stockholm och göra stan mer urban till sin karaktär. Moderaternas svek mot förorten ligger på andra plan precis som Bhodil redogjorde för.

Skrivet av Anselm 2009-04-23 08:00

Stockholm regerar

Problemet är att Stockholmsproblemen spiller över och görs allmängiltiga även för landsbygden....

Skrivet av Patrik S 2009-04-23 08:06

Var finns visionen?

Det är tydligt att vänstern inte har några visioner. Visst kan man klaga på moderater, men finns det något mer människohatande än miljonprogrammet i dagens Sverige? Och finns det något viktigare än att göra staden till stad?

Skrivet av Lasse W 2009-04-23 09:44

Stenstad och grön stad

Håller med Patrik S. Det är väl rätt så vedertaget numera att satsningen på förorter som Vällingby och Bandhagen s.k. sovstäder runt T-banestationerna inte var så lyckad. Däremot har den gamla stenstaden från 1870-1910 blivit idylliserad. Den är ju en sorts brutalarkitektur den med -och den flyttar man inte så lätt. Den får man liksom leva med. Trenden är nog just nu bland arkitekter att man vill återskapa den RIKTIGA staden och förtäta. Jag förstår inte varför frågan ska politiseras. Och vissa grupper i staden ställas mot andra grupper. Det känns nattståndet och tröttsamt. Är det något parti som är ett asfalt och betongparti så är det väl (s). Glada miner i stället Per Wirtén! Våga vilja något!

Skrivet av Stig 2009-04-23 10:20

Navelskåderi

ha ha dagens sanning "Arena är en navelskådande lokalpublikation"

Arkitekten har rätt!

Det finns en ignorans i Stockholm som förmodligen inte stockholmarna själva märker.

Det är bra med experiment av alla de slag och det kan vi bli mycket bättre på överlag. Vill man göra detta i Stockholm så är väl det ok.

Det bästa för hela landet vore nog att man flyttade ut ännu fler verksamheter från Stockholm, långt ut på landet?

1) Trycket på bostadspriserna skulle då lätta.

2) Folk skulle då stimuleras att flytta ut ur storstan och därmed "tvingas" skaffa lite nya perspektiv.

3) Folk ute i landet skulle bli mer uppblandade med olika perspektiv.

4) Nya verksamheter skulle kunna födas i den nya miljön.

5) Den "tuffa debatt" som skulle följa kunde vara "välgörande".

Skrivet av Simon 2009-04-23 10:38

Stenstad

Men att Alvendal vill länka samman stadsdelar som idag skärs isär av motorvägar är väl alldeles utmärkt – något ska väl borgarna vara bra för. Inte som att jag tänker lägga min röst på dem bara för att Alvendal kommit på hur man bygger en levande stad.

Bor själv i en förort som är sönderskuren av motorvägsleder. Det är en trevlig plats, men att det finns lite lummiga områden runtomkring är till lite tröst, när man vet att promenader ändå omöjliggörs av motorvägsleder i alla väderstreck och järnvägsleder. Och industriområden, allting bilanpassat efter ett optimistiskt femtiotal när det fortfarande fanns Konsumbutiker i varje gathörn. Det stora felet är inte att Alvenda kommit på det, felet är väl snarare att (s) med stödpartier inte var först med tanken att stadsdelar måste integreras med varandra – och fotgängaranpassas – om man vill att en stad ska vara levande. Att det fungerar så har man konstaterat sedan 50-talet, till exempel i "The Death and Life of Great American Cities" av Jane Jacobs.

Det där med gånglederna har borgarna för övrigt fortfarande missat. Exemplet Slussen: en trafikled – och en gångled som sätts i skuggan av bilarna. Det är dömt att bli lika fotgängarmysigt som Vasagatan klockan halv fem en lördagmorgon. Det är fortsättningen på en trafiksepareringsmodell som aldrig gjort annat än att placera bilister i första rummet och fotgängare i andra – som alltid förpassat gångtrafikanter till gångtunnlar och kulvertar. En stadsplaneringsmodell som (s) och (m) unisont stått för de senaste femtio åren. De integrerade stadsdelar som Alvendal nu vill se vid Gullmarsplan och Liljeholmen gör snarast det motsatta: trottoarer och vägar sida vid sida, som binder samman stadsdelar, och som gör staden till den organiska helhet som kännetecknar en stad. Att man ska låta staden växa utifrån och in är i sig inte ett hinder för att låta den växa inifrån och ut, men att Alvendal börjar inifrån och utåt är i sig inte fel. Någonstans ska man ju börja.

Skrivet av Ove M 2009-04-23 12:08

Lite problematisering kanske...?

Utmärkt att Arena diskuterar stockholmsk stadsbyggnadspolitik!

För stadsbyggnad är förstås till själva sin natur i hög grad politik liksom arkitektur har en politisk sida.

De två dominerande stadsbyggnadsstrukturerna i Stockholms äldre förortslandskap - trädgårdsstaden och tunnelbanestaden - bygger båda på ambitionen att låta människan ta del av naturen. På 40- och 50-talet när t ex idéerna om grannskapsenheten och stockholmsmodellen tog sin form sågs arten människan fortfarande mer eller mindre omedvetet som överordnad naturen. Först den knoppande miljödiskussionen under 60-talet lärde oss äntligen ett annat synsätt. De äldre förorterna byggdes med ett ganska stort mått av brutalitet gentemot naturen med stora omschaktningar, genombrott för tunnelbanespår och väggar i hällmarker, fragmentisering av biotoper, söderbryn som ställdes i slagskugga osv. De ensamma tallarna längtade till skogen. Och grannskapstänkandet visade sig vara fel. Inte desto mindre skapades lysande boendemiljöer. En mycket stor andel av stockholms invånare har ganska svårt att låta sina barn växa upp i stenstadsmiljöer som innerstan och föredrar förortslivet.

Med de insikterna plus andra öppnas en mängd uppgifter att fundera över vad gäller förnyelsen av stadsmiljöer i bred mening. Förtätning är säkert nödvändig men stenstaden är knappast det självklara svaret.

Och fokus är självklart krutdurkarna och den sovande potentialen i de isolerade och invandrartäta förorterna. Ös in pengar, idéer och resurser här! För att det ska bli verklighet får vi nog flytta fru Alvendal m fl till en trea i Tensta. Välkomna!

Våga vilja något v.2, tack!

Skrivet av Johannes 2009-04-23 12:08

(S)tadspolitik

Det är ju tragiskt att vi i vänstern hela tiden fastnar i det reaktiva. Varför har vi inte tagit över idén om "den täta blandstaden" för länge sedan? Det är faktiskt inget borgarpåhitt, utan en bred vetenskaplig konsensus om vad som är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart.

Moderaterna kan prata promenadstad, men deras realpolitik ökar bilismen och segregationen. Det här är ju vår fråga, knasa inte bort det med reaktivism!

Ur (s) bostadspolitiska rapport under "Hållbar och framtidsinriktad samhällsplanering":

"Den täta europeiska staden med gator och kvarter skapar korta avstånd, bra förutsättningar för service och kollektivtrafik. Samtidigt ser vi hur externhandel och utglesning av bebyggelsen ökar vårt bilberoende och försvagar våra stadskärnor. En utveckling som leder till mindre attraktiva städer och större klimatpåverkan. En stor del av bebyggelsen från rekordåren behöver förändras i sin struktur. Nuvarande kommunala planmonopol ställer stora krav på hur vi bygger våra städer och misstag som görs idag kan få konsekvenser för många år framöver. Vi behöver formulera en ny stadsbyggnadspolitik för attraktiva och hållbara städer. Samtidigt måste regelverk ses över så att inte enskilda miljökrav bidrar till en samhällsplanering som i ett helhetsperspektiv är mindre hållbar. Idag kan till exempel krav på bullernivåer invid fasader försvåra en förtätning av våra städer som är viktig för att minska behovet av transporter. I praktiken riskerar staden/bebyggelsen att få anpassa sig till bilen/trafikens krav istället för tvärt om. Vi behöver också tänka nytt när det gäller mötesplatser för människor, föreningsliv och kultur."

Skrivet av Gustav 2009-04-23 13:20

Djupare tänk tack.

Det är oerhört tråkigt att se ännu en på vänstersidan som tror att om inte vill bygga fler betongghetton så hatar man fattiga. Stadsplaneringen är den fråga där jag känner mig långt mer bekväm med M än med S. Jag förstår inte varför S inte kan tänka själva och analysera utifrån verkligheten istället för ideologiska skrifter från innan betongförorterna byggdes ut. De "gröna sambanden" är inte samband, de är avskärmningar. Avsiktligt. Det var ju hela idén med grannskapstanken när nya förorter byggdes att de INTE skulle bindas samman. Skogarna mellan förorterna ÄR avskärmningar både till planering och i verkligheten. Lägg till alla motorvägar som byggts (och både S & M fortsätter bygga som om spårburna alternativ inte fanns).

Att stenstaden är passé är något som modernisterna hävdade för 60-70 år sedan. Sedan dess har i princip alla varianter testas för att få hus-i-park att fungera ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Men det funkar inte. Bygg staden baserad på människans vardagliga behov. inte på vad det är trendigt att säga att man vill ha nära till. Alla dessa krav om trafikseparering, hus-i-park, tänk-på-barnen! o.s.v. finns redan 100% genomförde i stora delar av förorten. Men varför är då inte Akalla, Husby, Fittja & Tensta de hetaste ställena att flytta till - inte ens som nybyggen var de det.

Sluta reaktivt hacka på M och kom med egna visioner! Som Johannes påpekar FINNS dessa visioner inom S redan! Släpp sandlådebråkandet och kom in i debatten på allvar.

Skrivet av The Observer 2009-04-23 13:31

Arne Anla

Jag kan inte annat göra än att citera "ett gammalt Arne Anka citat".

I kväll skall jag gå fram som en grävskopa i Klarakvarteren på 60-talet.

Historien upprepar sig.

Tid för eftertanke kanske?

Skrivet av Frantz Fanon 2009-04-23 13:49

Det centrifugala

Det vore ju underbart om det skulle kunna bli en debatt om stadbyggnad och arkitektur som en politisk verklighet, något som varit förbjudet i decennier. Där har verkligen den enda vägens politik fått råda. Ingången borde väl inte vara så svår: vad är socialism? Jo en kamp emot kapitalackumuleringen. På alla område. Jag menar har vi inte lärt oss att betrakta det ekonomiska, det kulturella och det sociala samtidigt. Det måste väl också gälla arkitektur och stadplanering. Där kapitalackumulationen är en konkret fysisk verklighet.

Att socialdemokratin skulle ha någon egen stadsbyggnadspolitik är kvalificerat nonsens. Den är bara en kopia av den samlade ideologiproduktionen att det är CBD (Central Business District) som står för alla goda värden. Richard Floridas kipnappning av orden tolerans teknink och talang som värden som tillkommer staden och staden enbart återupprepas i tal efter tal i lika hög grad av nyliberala som socialdemokratiska politiker. Ta en titt på valkartan i Stockholm efter valet 2002. Helt röd utanför tullarna och helt blå innanför (med ytterst få undantag, nej södermalm är inte rött längre.) Och vad gör Annika BIllström, jo satsar på Vision 2030, där alla stora kapitalinversteringar lägg på CBD (=innerstaden).

Upplösningen av gränsen mellan stad och land är allt annat än en dröm bland skönandar. Enligt FN's beräkningsmodeller så bor 86% av sveriges befolkning i städer. Det är den generella staden som (kulturellt och socialt) hot mot en borgarklass som gör allt de kan för att återuppbygga mytologierna kring stanstaden.

Och mytologierna är legio. Stenstaden är inte mer miljövänlig om man tittar på hela det ekologiska fotavtrycket. Grannskapsenheter är inte en förgångare till gated communities utan ett sätt att planera också områden runt husen. Rutnäten skapar inte automatisk fler möten och tolarantare människor. (Skulle Isfahans 95% återvändsgränder vara anledningen till brister i mänskliga rättigheter i Iran?)

Det är dags för ett skifte, för det post-urbana, som också är den möjliga jämlika staden/världen.

Skrivet av Bo L B 2009-04-23 14:04

Den moderna fascismen!

Den borgerliga högern använder sig av förfinade medel ( ekonomi tänk)

för att erhålla en maktposition. Är en ny form av "fascism" för landet Sverige. Andra vikiga exempel på detta svarta fenomen är dom forna militärdiktaturerna i Central och Sydamerika via ekonomi tänk från USA.

En dag kommer en Evo Morales/Hugo Chavez växa upp i Sverige.

Bo L B diakon

Skrivet av Martin Nilsson 2009-04-23 14:13

Trams

Suck, tröttare vänstergnäll får man leta efter. Inse att funktionalistförorterna med sina glest utplacerade bostadsbaracker i kolossalformat är stendöda misstag som vi måste sluta upprepa.

Och att hävda att Stockholm binds samman av grönområdena är som att hävda att Väst- och Östberlin bands sammas av Berlinmuren...

Skrivet av Niklas 2009-04-23 14:42

Vad är problemet

Det var en ganska pinsam historia av Dagens Arena. Idag är det ett otroligt tryck på innerstaden. Den har inte tillåtits expandera vilket fått till följd att endast rika har råd att bo där pga av stadsbrist.

Det borde ligga på den socialistiska agendan att låta innerstaden expandera så att fler får möjlighet att ta del av den och bo i den. Inte bara de rika. Att det gröna skulle binda ihop är förstås felaktigt påstående. Anledningen var att man vill åstadkomma att förorter isolerades. Stråken vänder sig in mot grannskapscentrumen, inte ut mot det gröna. Ja Alexander Ståhle har skrivet en del om detta och det borde alla som intresserar sig för stadsbyggnad ta till sig.

Klagar man för klagandets skull? Är det inte bättre att inrikta sig på det som faktiskt kan kritiseras som dåligt, typ den höga parkeringsnormen, eller att man är för feg i utbyggnad av t-banor eller att man bygger med för låg exploateringsgrad.

Att expandera innerstaden utesluter förstås inte överdäckning av E4:an vid Fittja (som nämns av författaren). Men detta ligger i en annan kommun så där har Alvendal inget att säga till om. Dock finns det goda planer att åtgärda detta område.

Skrivet av Johannes 2009-04-23 14:53

Förortskärlekens ansikte

Självklart ska vi inte hata förorten, lika lite som vi ska hata innerstaden. Vi kan väl börja älska hela staden istället?

Se till att alla delar av staden får chansen att blomstra ekonomiskt, att det är lätt att röra sig mellan och genom stadsdelar, att fler människor får chansen att bo i hela staden, att olika sociala grupper träffas och blandas.

Att alla stadsdelar är ekologiskt hållbara och inte bilberoende. Att hela staden hänger ihop och är integrerad istället för uppbruten och segregerad.

Låter det som en bra idé? Ja, i så fall behöver vi börja funktionsblanda, trafikintegrera och förtäta med stadskvarter - och inte slänga ut fler monofunktionella enklaver i naturen.

Vänstern måste börja älska staden!

Skrivet av holmfrid 2009-04-23 16:17

Tack, Per W

18 kommentarer so far, inte så tokigt. "Arkitekt" blir trött av att svenska folket har synpunkter på sin livsmiljö; byt jobb för fan.

Nu är det ju så att varje kommun har att sköta sin egen stadsbyggnadsverksamhet. Förortskommunerna, t ex Botkyrka kan väl mycket väl däcka över E4:an utan att Alvendahl behöver kritiseras. Sen är det väl så att kommunerna i allmänhet lägger ned alltför lite kraft på att skapa stimulerande bebyggelsemiljöer. I centrala Nacka t ex med ett citynära läge jämförbart med Kungsholmen har politikerna i stort sett avsvurit sig inflytande till förmån för privata byggherrar av alla kategorier. Så visst är det viktigt att sådana här frågor ventileras. Problemet är bara att lokala media inte hanterar frågorna så att allmänheten verkligen stimuleras att tycka till.

Skrivet av Niklas 2009-04-23 18:12

Kritik mot område är inte kritik mot de boende

Att kritisera den struktur som miljonprogrammet och andra modernsitförorter är uppbyggda av är inte att förakta de som bor där.

Däremot är motviljan att förändra dessa förorter och ändra deras karaktär att visa de boende förakt. Varför skulle de inte förtjäna något bättre? Hela Stockholms förortsstruktur har kraftigt spätt på den segregering och isolering vi idag ser.

Det känns som att Wirtén försöka måla upp en bild av hur moderaterna skulle betrakta de som bor i förorten. Men denna bild stämmer ju inte. Det är bara en halmgubbe.

Skrivet av Niklas 2009-04-23 19:00

Stadskärnor + svar på tal

"För precis sju år sedan antog Stockholms län en omvälvande regionplan, RUFS 2001. Där kasserades idén att staden har en enda mittpunkt. Nu skulle Stockholm bli som andra storstäder: en med många stadskärnor."

Självklart ska man ha fler stadskärnor men om man tittar på andra storstäder så ser man att de olika kärnorna är sammanbundna med stad. I t.ex. Paris lämnar man aldrig staden när man rör sig mellan de olika kärnorna: Nation, République, Les halles, Place d'italie - Concorde - Étoile.

Varför ska man i framtiden behöva lämna staden om man ska röra sig mellan de framtida kärnorna Liljeholmen - Älvsjö - Gullamarsplan - Medborgarplatsen - Odenplan - Norra Station - Solna station - Sundbyberg - Brommaplan - Alvik?

För att åstadkomma detta är det ju alldeles självklart att man följer en strategi där innerstaden får låtas expandera. Annars blir det bara en kärna, nämligen T-centralen/Klara. Och där verkar moderaterna vara rätt ute.

"Nu är det snart dags för ny plan, RUFS 2010. Och Kristina Alvendal är på massiv offensiv och har blåst nytt liv i gammalt förortsförakt, i schabloner om döda kvarter med livlösa människor, för att stenstadens dominans ska tillbaka."

Jag har aldrig hört något om livlösa människor. Däremot om livlösa kvarter/omgivningar som endast uppmuntrar folk till att stanna inne. Mycket av stenstadens struktur är bra då den förstärker tillgången till parker samtidigt som den för människor närmare varann - Tvärtemot vad förortsstrukturen har lyckats åstadkomma. Detta har inte med människorna, utan strukturen att göra.

"Stockholm har därför tvärt slutat skydda grönområden, bilda naturreservat och börjat ignorerar egna miljömål."

Är det ett dåligt miljömål att låta fler människor bo närmare varann så att behovet av att äga och köra bil minskar?

"På 1940-talet planerades promenadleder genom sammanhängande grönstråk. Det gjorde Stockholm till en unikt vacker stad - den så kallade Stockholmsmodellen. Staden bands samman av grönska."

Såvitt jag vet band man inte ihop, utan man isolerade medvetet förorter ifrån varann enligt grannskapsprincipen. Det funkar än idag. Strukturen förstärker isolation och segregation. Det är knappast det som gör Stockholm till en vacker stad (jo kanske från ett flygplansperspektiv möjligtvis).

"Punkthus omgivna av lekplatser, tallar och bergknallar ska nu förbjudas."

Utmärkt. Förskning visar att den typen av boende är den minst populära. Varför ska vi bygga något som ingen vill ha. Det betyder, i bostadsbristens Stockholm, att det är den fattiga halvan som flyttar till sådana områden.

"Innerstaden är den bästa stadsmiljö vi vet, skriver hon på sin hemsida. Men 1900-talets stora berättelse om staden är att vi lämnade den för att få bo i många olika slags stadsmiljöer."

Varför lämnades den. Ja det var trångbott och dålig hygien. Vad gäller trångboddhet så är detta ett stort problem i många miljonprogramsförorter. Alltså ett starkt argument att sluta bygga punkt- och lamellhus.

"

Att däcka över Nynäsvägen vid Gullmarsplan är hennes senaste utspel. Låter fint. Men varför denna fixering vid de redan privilegierades kvarter? Vore det inte mer framåtblickande att äntligen däcka över E4:an och binda samman Alby, Hallunda och Fittja? Vilken stad det skulle kunna bli!! Men ingen flyttar blicken från innerstaden för att kolla den stora staden."

Men idag ligger ju faktiskt Nynäsvägen utanför innerstaden. När detta har blivit stad kan man forsätta till Årsta och Älvsjö. Men vad i den Moderat politiken säger att så inte kommer att ske?



"Storstockholm måste tänkas modernare än så. Tillåtas att växa även utifrån och in. Förstå att villaområden i Huddinge och stadsdelar som Skärholmen är lika urbana som Hamngatan - och blivit integrerade delar av en helt ny stadsform."



Nu är dessa områden Per nämner inte speciellt urbana. Men Skärholmen har alla möjligheter att bli mer urbant. Villaområden är till sin natur och slutna trädgårdar inte urbana. De är även svåra att göra urbana.

"Staden är inte längre stenstad, den har blivit oändligt mycket mer variationsrik. En förvandling människor uppenbarligen gillar."

Storstockholm är till viss del stenstad. Den struktur som tillkommit efter andra världskriget är dock tyvärr ingenting som fallit Stockholmarna i smaken. Och ja det finns forskning kring detta som allt annat (Rådberg, attraktiva kvarterstyper).

Skrivet av Stig 2009-04-23 20:07

Hur rätt hade inte arkitekten?

Lokal stadsbyggnadsdebatt

Det verkar vara ungefär lika populärt som att snacka alkohol, bilar och krämpor hi hi

navelskåderi hi hi

Skrivet av Carolina 2009-04-23 20:08

Man vet inte vad man har tills man inte har det längre

Jag skriver från en miljonstad i Latinamerika. Här är det några parker man kan "promenera" på... men ack... likväl otrygga.

Här är staden sammanhängande... bara grått så långt öga når... med små gröna öar (de otrygga parkerna).

Här springer jag på löpband och tittar ut på den stora avenyn nedanför gymmet... (I Stockholm sprang jag i skogen, med fina upp-och nerförsbackar bland "ruttna träd" som jag tyckte var jättefina och inte alls "ruttna" )

Moderaterna är helt enkelt människor som är skiträdda för att kallas lantisar i internationellt perspektiv... och vill göra Manhattans av en Stad som Stockholm... Problemet är att där ska man bo och inte bara turista... och de har inte en aning om hur mycket tråkigare och inte alls så tryggt det är med en grå stad.

Jag menar, de flesta våldtäkter görs ju ändå i Humlegården (Park - inte naturreservat) och i Ringvägen... (grå sammanhållen promenadsstråk)

Kristina Alvendal måste bytas bort... fort som sjutton innan hon gör något som inte går att reparera...

Skrivet av Dan 2009-04-23 20:45

Sen när blev sunt förnuft politik?

Tycker synd om socialdemokratiska YIMBY:iter som ska behöva stångas med första klassens inskränkta gnällkärringar på sin egen planhalva. Vi VET (pga forskning och empiri, inte tyckande och teori) att stadsplaneringen under senare halvan av 1900-talet var en katastrof som ledde till mer miljöpåverkan och segregerade enklaver i förorterna, vad finns det att protestera mot???

Men det är ju skönt att inte behöva våndas alltför mkt om vilken sida man bör stå på om detta är vad sossarna tror på... mkt hjärta, ingen hjärna. som vanligt.

Skrivet av Pär Eliaeson 2009-04-23 21:29

Snyggt, Wirtén!

Skarpt och klartsynt formulerat. Det är sant att förortshatet blommar upp igen. På 90-talet trodde vi att kunde stävja fördomarna och den negativa statusspiralen för Förorten med strävsamt upplysande om samhällets och arkitekturens historia och utveckling. Bakgrund, förståelse, öppenhet och klokskap. Idag härjar nya okunniga politiker och fanatiska enögda nyurbanister som dömer ut hela epoker stadsbyggnad och arkitektur. Har vi hört detta förut? Paradoxen är vem som sa det förra gången. Man tar sig för pannan (igen). Den historiska glömskan blir allt kortare.

Skrivet av Anders 2009-04-23 22:54

Dravel

Men herregud, vad är det för för dravel?

Idyllisering av stenstaden? Är ni på riktigt? Är det något som är idylliserat så är det den reaktionära vurmen för prefab-betongfasader och modernism. Lägg av nu. Modernism är ute. Ni fick ett halvt sekel på er att testa. Det funkade inte. Det är dags att läka stadens sår, och återuppliva staden och urbanismen nu. Om du tror att du har "folket" och socialdemokratiska väljare med dig så är du ute på RIKTIGT djupt vatten.

Priserna på lägenheter i innerstaden rusar. Priserna på lägenheter i prefabproducerade betongförorter direktimporterade från Östtyskland i tanke och stil är inte fult lika höga. Det handlar om tillgång och efterfrågan. Stad är efterfrågat. Förort är inte efterfrågat.

Skribenten menar att de flesta idag bor i förorter. Jaha? Och? Det beror ju på en dogmatisk stadsbyggnadspolitik där navelskådande politiker och arkitekter vägrade att ta reda på vad folk ville ha, och istället bestämde sig för att bygga "den nya staden" för "den nya människan". Fast man glömde bort att det var samma människor som tidigare som skulle bo i den staden. Vågra socialdemokratin inte erkänna att den sovjetbrutalism man propagerade för i miljonprogrammet var ett misstag, eller vad handlar det om?

Att vilja förtäta i förorten och att låta innerstaden växa utåt, vilket är vad Alvendal pratar om ÄR att bry sig om fler människor i staden än de som idag råkar bo i den alltför lilla innerstaden. Att fullkomligt skita i dem, och fortsätta slänga ut punkthus på blåsiga gärden som ingen vill ha, men köper ändå eftersom det är det enda som produceras, är att INTE bry sig om människorna i staden.

Är du ens medveten om socialdemokraternas EGET bostadspolitiska program som tar upp den täta staden som något positivt?

Nej. Sluta hacka på visioner och idéer och försök komma med något eget istället. Om det är så här socialdemokratins stadsbyggnadspolitik ska se ut i valet 2010 behöver nog inte Alvendal känna sig speciellt orolig. GÖR UPP MED MODERNISMEN! Erkänn att den var ett misstag. Tiden är kommen nu.

Skrivet av Anders 2009-04-23 23:05

Till Pär Eliaeson

Till Pär Eliaeson:

Ja. Visst är det jobigt att folket har börjat vända sig mot elitens tramsigheter? Du skriver:

"På 90-talet trodde vi att kunde stävja fördomarna och den negativa statusspiralen för Förorten med strävsamt upplysande om samhällets och arkitekturens historia och utveckling. Bakgrund, förståelse, öppenhet och klokskap."

Så du menar, att om vi bara "lär" oss att uppskatta en ouppskattad boendemiljö så blir allting bra? Jag tycker att det säger mer om inskränkta och elitistiska arkitekter och planerare, än de människor som ska leva i de miljöer som de planerar. Du får ursäkta, men måste man läsa arkitekturhistoria för att uppskatta miljön man bor i, så är det miljön det är fel på, inte de som bor i den.

"Idag härjar nya okunniga politiker och fanatiska enögda nyurbanister som dömer ut hela epoker stadsbyggnad och arkitektur."

Enögda nyurbanister? Du menar alltså "pöbeln" som ska hålla käften och glatt bli matad med den skit som den får till buds? Vita eller gråa fyrkantiga prefabenheter utkastade i ensliga skogsgläntor vars enda säljargument är hur snabbt man, med bilen eller pendeln, kan ta sig därifrån? De "enöga nyurbanister" som du pratar om är en växande internationell folkrörelse som har tröttnat på arkitekters och planerares elitism. Arkitekter och planerare som själva oftast bor i den stad de menar att vi andra ska hata, samtidigt som de ritar hus och planerar miljöer som de själva aldrig skulle bo i. Sveriges arkitekttätaste stadsdel är Södermalm. Det är ganska talande, eller hur?

Vi vill inte ha era sterila sovjetförorter. Och ja då, jag talar av egen erfarenhet. Jag flyttade dock, vilket är det normala, när jag fick den ekonomiska möjligheten att göra så. Pär. Så här ligger det till. Vill folket inte ha husen och miljöerna som byggs, så är det husen och miljöerna som byggs som det är fel på. Inte folket.

"Har vi hört detta förut? Paradoxen är vem som sa det förra gången. Man tar sig för pannan (igen). Den historiska glömskan blir allt kortare."

Städer är föränderliga. De förändras med människor i dem. Du verkar vilja påstå att byggt är byggt, planerat är planerat. I så fall behöver du lära dig ett och annat om städer. Sådant man kan tycka att du redan borde veta med tanke på din roll. Men där jag ser städer som levande organismer till för sina invånare, verkar du se städer som dockskåp till för arkitekter och planerare att glänsa sig i. Kanske vore det bäst om vi människor som ska bo i dina "perfekta" städer försvann så du slapp allt krångel?

Skrivet av AT 2009-04-24 00:01

Underligt

Det här var faktiskt bland det konstigaste jag läst i debatten. Att vilja bygga mer kvartersstad, den absolut mest populära och hållbara stadsformen, är alltså att hata förorterna och deras invånare? Nej, det här var bara gammal tråkig modernism igen.

Skrivet av Per 2009-04-24 13:31

Mörkrädd

Jag blir riktigt mörkrädd när jag läser artikeln.

Det enda du verkar vilja åstakomma är att inget görs, bara att man fortsätter bygga som vanligt...

Som det har kommenterats tidigare - tillgång och efterfrågan styr. efterfrågan är överlägset störst i innerstan och kommer att fortsätta vara det eftersom det som byggs nästan bara är fler förorter. Nu är det bostadsbrist så vad som än byggs i stockholmsområdet säljs. Vore det inte bättre att bygga mer av det som folk verkligen efterfrågar - innerstad, stenstad?

Skrivet av Frantz Fanon 2009-04-24 16:27

Centralplatsanalys + mera svar på tal (till Niklas)

”Självklart ska man ha fler stadskärnor men om man tittar på andra storstäder så ser man att de olika kärnorna är sammanbundna med stad. I t.ex. Paris lämnar man aldrig staden när man rör sig mellan de olika kärnorna: Nation, République, Les halles, Place d'italie - Concorde - Étoile. ”

Det är ju mer än lovligt naivt att lyfta fram Paris som stadsplaneförebild efter kravallerna i Clichy-sur –Bois 2005. Exemplet Paris lär oss att en stad med en så väldigt centraliserad geometrisk struktur lika lite är att föredra som samhällsmodell som monarki.

”För att åstadkomma detta är det ju alldeles självklart att man följer en strategi där innerstaden får låtas expandera. Annars blir det bara en kärna, nämligen T-centralen/Klara. Och där verkar moderaterna vara rätt ute.”

Generalfelet är just att den enda sort av stad som är accepterad är innerstaden/stanstaden. ”Innerstaden växer” kommer då att bli samma typ av kolonialt missionerande som någonsin White mans buden eller mission civilisatrice.

”Jag har aldrig hört något om livlösa människor. Däremot om livlösa kvarter/omgivningar som endast uppmuntrar folk till att stanna inne. Mycket av stenstadens struktur är bra då den förstärker tillgången till parker samtidigt som den för människor närmare varann - Tvärtemot vad förortsstrukturen har lyckats åstadkomma. Detta har inte med människorna, utan strukturen att göra.”

Tillgång och användning av parker är i hög grad en klassfråga. Läs texterna kring Marcus Degermans projekt ”Skräpgrönt”. Alexander Stähles tes om det gröna urbana Östermalm är ju närmast komisk i sin cementering av klasskillnader. Att utdefiniering av områden samtidigt är en utdefiniering av människor är en av de viktigaste lärdomarna av exempelvis Edward Soja eller bell hooks.

”Är det ett dåligt miljömål att låta fler människor bo närmare varann så att behovet av att äga och köra bil minskar?”

Läs Karin Bradleys nya avhandling Just Environments. Rika innerstadsbor har ett avsevärt större ekologiskt fotavtryck än förortsbor, även om deras ömsesidiga självbild är den motsatta. Istället borde vi lyssna på en sån som Stellan Lundberg, enhetschef på ÅF Infraplan som påpekade att det svenska stadsbyggandet fram till ungefär 1970 har skapat väldigt bra förutsättningar för en vidare utveckling av den ekologiskt hållbara staden därför att den i hög grad planerades utifrån kollektivtrafik och kring många små centra.

”Såvitt jag vet band man inte ihop, utan man isolerade medvetet förorter ifrån varann enligt grannskapsprincipen. Det funkar än idag. Strukturen förstärker isolation och segregation. Det är knappast det som gör Stockholm till en vacker stad (jo kanske från ett flygplansperspektiv möjligtvis).”

En flitigt spridd myt. Läs tillexempel Hilde Heynens Architecture and Modernity, där hon tillbakavisar Manfredo Tafuris tes om att förorter, med exemplet kring Frankfurt, skulle vara planerade som öar.

”Utmärkt. Förskning visar att den typen av boende är den minst populära. Varför ska vi bygga något som ingen vill ha. Det betyder, i bostadsbristens Stockholm, att det är den fattiga halvan som flyttar till sådana områden.”

Samma typ av forskning som visade att vi hade gått in i en nyliberal ekonomi under 1990 driven enbart av incitament eller? Att vi nått till historiens slut? Läs istället Lotta Svenssons Vinna och försvinna som handlar om hur klass och viljan att söka sig mot centrum är intimt sammanflätade. (Ja jämför gärna också med en bok som Selma Lagerlöfs Jerusalem, och lär lite om hur geografiska drivkrafter och begär fungerar, varken Stureplan eller New York är något nytt Jerusalem.)

”Varför lämnades den. Ja det var trångbott och dålig hygien. Vad gäller trångboddhet så är detta ett stort problem i många miljonprogramsförorter. Alltså ett starkt argument att sluta bygga punkt- och lamellhus.”

Nej den lämnades därför att vi lämnat bakom oss enkla lösningar på världens problem, binära manikeiska uppdelningar mellan vit och svart, man och kvinna, och även stad och land. Vi behöver ingen White supremacy, och lika lite behöver vi någon Urban Supremacy.

”Men idag ligger ju faktiskt Nynäsvägen utanför innerstaden. När detta har blivit stad kan man forsätta till Årsta och Älvsjö. Men vad i den Moderat politiken säger att så inte kommer att ske?”

Citybanan är i dagsläget budgeterat att kosta 30 miljarder. Spenderade bara för att HM Konungen röt till och ville ha en återställd riddarholmskanal. Det är problemet. Vi kan ju gräva ner varenda väg om vi har råd. Men det har vi inte. Och att dölja är ju dessutom sällen en i längden framkomlig väg.

”Nu är dessa områden Per nämner inte speciellt urbana. Men Skärholmen har alla möjligheter att bli mer urbant. Villaområden är till sin natur och slutna trädgårdar inte urbana. De är även svåra att göra urbana.”

Själva grundfrågan. Vem har rätten att kalla sig urban? Om man utgår ifrån FN’s sätt att räkna, samma beräkningar som pekar på att vi någon gång under det senaste halva decenniet passerat gränsen från att majoriteten av jordens befolkning bor ruralt till att de bor urbant, så bor 86% av Sveriges befolkning i städer. Jag känner ingen som skulle vilja gå med på den siffran, men det är just den som är en vacker effekt av den svenska generella välfärden, som den ambition som fanns om en generell stad hos sådana som Sven Markelius och Alva Myrdal. Den generella staden måste alltid vidareutvecklas, men att förbjuda ambitionen att fortsätta skapa världen som Stadens-renässansförespråkarna alltid vill göra är bara fruktansvärt obehagligt och människofientligt.

"Storstockholm är till viss del stenstad. Den struktur som tillkommit efter andra världskriget är dock tyvärr ingenting som fallit Stockholmarna i smaken. Och ja det finns forskning kring detta som allt annat (Rådberg, attraktiva kvarterstyper)."

Som sag läs hellre: Lotta Svensson, Karin Bradley, Edward Soja, Tomas Siverts, Gillian Rose, Saksia Sassen, Rishard Ingersoll Danielle van der Burght

Och fortsätt och stå på en carolina och pär eliasson och alla ni andra som vägrar att köpa tesen att stadens historia är slut. Kanske kan vänstern vakna i den här frågan en vacker dag och se hur kapitalackumulationen ser ut fysiskt. Spacial Fix som David Harvey kallade det. Det är stadens renässans som är bakåtsträvare som ingenting vill och som är rädd för förändring.

Skrivet av Niklas 2009-04-24 18:44

svar på tal (Frantz Fanon)

"Det är ju mer än lovligt naivt att lyfta fram Paris som stadsplaneförebild efter kravallerna i Clichy-sur –Bois 2005. Exemplet Paris lär oss att en stad med en så väldigt centraliserad geometrisk struktur lika lite är att föredra som samhällsmodell som monarki."

Paris innerstad fungerar vädligt bra. Tyvärr har man i stor utsträckning isolerat en del förorter. Detta har dock inte med innerstaden struktur att göra. Paris innerstad är mer decentraliserad än Stockholms innerstad (som bara har ett självklart centrum, nämligen Centralen/Sergelstorg).

Vi kan ta valfri större Europeisk stad så ser vi att den har fler kärnor i en sammanhängande innerstad.

"Generalfelet är just att den enda sort av stad som är accepterad är innerstaden/stanstaden. ”Innerstaden växer” kommer då att bli samma typ av kolonialt missionerande som någonsin White mans buden eller mission civilisatrice."

Innerstaden kan självklart växa med olika struktur. Det finns en mängd olika fungerande stadsstrukturer. Stenstaden är en. Manhattans strukturer är en annan. Hong Kong (Kowloon) är en annan som fungerar bra. En viktig punkt för en fungerande stad är att den är relativt sammanhängande. Vi vet att den förortsstruktur vi byggt sedan 30-talet inte fungerar bra. Därför ska vi inte fortsätta att bygga så. Vi har tillräckligt av den varan.

"Tillgång och användning av parker är i hög grad en klassfråga. Läs texterna kring Marcus Degermans projekt ”Skräpgrönt”. Alexander Stähles tes om det gröna urbana Östermalm är ju närmast komisk i sin cementering av klasskillnader. Att utdefiniering av områden samtidigt är en utdefiniering av människor är en av de viktigaste lärdomarna av exempelvis Edward Soja eller bell hooks."

Han tar inte bara upp Östermalm. Han tar upp strukturen och hur man bäst planerar in parker för att öka dess tillgänglighet.

"Läs Karin Bradleys nya avhandling Just Environments. Rika innerstadsbor har ett avsevärt större ekologiskt fotavtryck än förortsbor, även om deras ömsesidiga självbild är den motsatta. "

Att rika i allmänhet har ett större "ekologiskt avtryck" än fattiga kanske inte är speciellt konstigt. Frågan är om rika i innerstaden har större eller mindre avtryck än rika i förorten. Frågan är om fattiga i staden har ett större avtryck än de fattiga i förorten. Den senare jämförelsen är svår eftersom bristen på stad gjort att väldigt få fattiga har råd att bo i innerstaden.

"Samma typ av forskning som visade att vi hade gått in i en nyliberal ekonomi under 1990 driven enbart av incitament eller? Att vi nått till historiens slut? Läs istället Lotta Svenssons Vinna och försvinna som handlar om hur klass och viljan att söka sig mot centrum är intimt sammanflätade."

Hur kan det komma sig att det är i just Stockholm (vars förortsandel är ovanligt stor i Europeiska sammanhang) där gentrifiering dränerat staden på de med mindre ekonomiska resurser? Man ser inte alls samma sak i exempelvis Berlin, Hamburg, Paris, Köpenhamn osv. Dessa städer lider inte samma stadsbrist som Stockholm gör. Och här gäller (oavsett man vill det eller inte) tillgång och efterfrågan. Är tillgången liten medan efterfrågan stor (vilket gäller för stad i Stockholm) driver det upp priser och kötider.

"Istället borde vi lyssna på en sån som Stellan Lundberg, enhetschef på ÅF Infraplan som påpekade att det svenska stadsbyggandet fram till ungefär 1970 har skapat väldigt bra förutsättningar för en vidare utveckling av den ekologiskt hållbara staden därför att den i hög grad planerades utifrån kollektivtrafik och kring många små centra."

Denna modell kanske fungerade när Stockholm var mindre. När Stockholm växer innebär det att den växer utåt eftersom man enligt skribenten inte bör förtäta närförorterna så att de blir stad med även goda tvärkommunikationer. Ju mer storstadsområdet växer utåt, destå svårare är det att planera in bra kollektivtrafik. Ganska enkel logik.

"En flitigt spridd myt. Läs tillexempel Hilde Heynens Architecture and Modernity, där hon tillbakavisar Manfredo Tafuris tes om att förorter, med exemplet kring Frankfurt, skulle vara planerade som öar."

Men vi diskuterar Stockholm och inte Frankfurt. Grannskapsenheterna gick utryckligen ut på att ska små överblick bara enheter som inte "stördes" av någon blanding från yttre områden. Om du har fakta som motsäger detta så får du väl presentera dem.

"Nej den lämnades därför att vi lämnat bakom oss enkla lösningar på världens problem, binära manikeiska uppdelningar mellan vit och svart, man och kvinna, och även stad och land. Vi behöver ingen White supremacy, och lika lite behöver vi någon Urban Supremacy."

Jag ber dig läsa på lite. Det fanns ett antal anledningar till varför man i Sverige från gick att bygga stad. För att nämna några: Solvinkel, trångboddhet, hygien.

"Citybanan är i dagsläget budgeterat att kosta 30 miljarder. Spenderade bara för att HM Konungen röt till och ville ha en återställd riddarholmskanal. Det är problemet. Vi kan ju gräva ner varenda väg om vi har råd. Men det har vi inte. Och att dölja är ju dessutom sällen en i längden framkomlig väg."

Och här håller jag med dig. Nynäsvägen bör absolut kunna göras till en stadsboulevard, en del av en förstorad innerstad. Om Citybanan är bra eller dålig? Nja Kungsholmenbanan kanske hade varit bättre, det hade främjat en flerkärnig struktur. Vägar behöver inte vara barriärer om den görs om till gator. Spårområden är dock svåra att göra någonting åt om man inte gräver ner dem. Jag skulle gärna se att man grävde ner spåren fram till Älvsjö i söder och Solna/Sundbyberg i norr.

"Själva grundfrågan. Vem har rätten att kalla sig urban? "

Definitionsfråga. Vad betyder urban? Enligt wiki "Begreppet urbanitet (av latin: urbanus, "relaterat till staden") syftar på människors interaktion i det offentliga rummet i staden."

Vad krävs för interaktion? jo möten! Vad krävs för möten? Att tillräckligt mycket folk vistas på ett vist ställe. Naturligtvis är Skärholmen mer urbant än Årjäng eftersom fler människor rör sig där och det har koppling till en större stad. 86% av Sveriges befolkning bor i tätorter. Det är inte samma sak som stad. Nordmark är en tätort som ligger i Filipstads kommun och har 213 invånare - En tätort som sagt, men knappast stad.

"Och fortsätt och stå på en carolina och pär eliasson och alla ni andra som vägrar att köpa tesen att stadens historia är slut."

Nej vi måste fortsätta stadens historia. Tyvärr slutade vi bygga stad och övergick till förort på 30-talet. Och som sagt: stad måste inte vara stenstad. Men vi bör som sagt undvika den glesa förortsstrukturen som vi Stockholmare (fattiga som rika) påtvingats. Problemet med ditt resonemang är att du kopplar samman strukturen med de som bor där. Strävan att bygga stad är ett sätt att försöka skapa bättre villkor för de som idag plågas av tvingas in i den isolerande och segregerande moderniststrukturen. Att som dig säga att de minsann ska nöja sig med det de har är en von Oben-attityd som jag inte har något till övers för. Vi måste verka för förändring så att färre i framtiden ska behöva stå ut med de många stadsbyggnadsmissarna som från 30-talet varit frekventa.

Skrivet av Magnus Orest 2009-04-25 13:30

Skrämskott och stereotyper?

Det här var en intressant ledare. Nej, inte innehållsmässigt sett. Men ur retorisk synvinkel är den verkligen intressant att studera. Den känns som en fullkomlig orgie i stereotyper och skrämseltaktik.

Wirtén inleder med att skapa en slags vi-och-dem-känsla. Det gör han genom att spela på olika stereotyper – borgerliga väljare bor i innerstan, medan de längre till vänster på skalan bor i förorterna. Och det är mot den senare kategorin som Wirtén vänder sig med den här ledaren. Han går vidare med att försöka skrämma upp dessa läsare, genom att förklara att ”de där”, dvs borgarna i innerstan, hatar folket som bor i förorten, och vill sabotera deras livsmiljö.

Men varför utgår Wirtén från att de i bor i förort röstar rött, medan de i innerstan röstar blått? Bor det inga vänsterväljare innanför tullarna? Är förortsbandet helt tomt på borgerliga väljare?

Handlar inte det där om vilken typ av livsstil man föredrar? Är det verkligen bara borgerliga väljare som föredrar att bo tätt ihop med andra människor för att ha nära till ett stort utbud av kultur och nöjen? Och är det bara vänsterfolk som vill ha egna trädgårdar och nära till naturen?

Wirtén har visserligen rätt i att majoriteten av Storstockholms invånare bor i förorterna.

Men han drar fel slutsatser utifrån detta faktum. Han ser det som ett bevis för att de flesta föredrar att bo i förort. Men varför är då priserna på bostadsrätter i innerstan mycket högre än i förorten? Och varför är då tillgången på hyresrätter så mycket sämre i innerstan än i förorten?

Styrs inte det av tillgång och efterfrågan? Då hade det varit tvärtom.

Om innerstaden är mer populär än förorten, är det då ett tecken på ”förortshat” att Alvendal med flera vill skapa mer innerstad? Det ger ju fler möjlighet att bo i riktig stadsmiljö, den miljö som efterfrågas mest. Kan Wirtén förklara var det här ”hatet” egentligen finns?

Det här påståendet om ”förortshat” känns mest som ett retoriskt knep som ska få de som bor i förorterna att känna att de inte själva vet vad som är bra för dem. ”Lyssna på oss, vi vet vad ni vill, och vi förklarar gärna så att ni förstår” är budskapet.

Slutligen, varför tar Wirtén upp Botkyrka som exempel när han jämför planerna för innerstad och förort? Botkyrka är en egen kommun, som för sin egen politik och fattar sina egna beslut i dessa frågor. Har Wirtén ens varit i kontakt med Botkyrka kommun för att få klarhet i vad de själva har för planer för sin framtida utveckling? Eller utgår han bara från att alla förortskommuner passivt flyter med strömmen, utan att agera självständigt, eller ta några egna initiativ?

Då har du fel, Wirtén. Kontakta gärna Botkyrka kommun om du vill veta mer.

Skrivet av Johan 2009-04-26 12:28

Inte ett sant ord

Det är inte mycket som stämmer i Per Wirténs ledare. Kristina Alvendal är stadsbyggnads- och fastighetsborgarråd i Stockholm, och som redan påpekats i andra kommentarer har hon därför inget mandat att försöka driva igenom en överdäckning av E4ans sträckning genom Botkyrka kommun. Hon har inte heller någon möjlighet att fatta formella beslut om innehållet i regionplanen, detta gör landstingspolitikerna.

Att påstå att ingen lyfter blicken från Stockholms innerstad säger mer om Per Wirténs horisont och kunskapsnivå än om den planering som faktiskt bedrivs på Regionplane- och trafikkontoret och i länets olika kommuner.

Och att hävda att alla storstäder i Europa skulle ha utvecklats på samma sätt som Stockholm under 1900-talet är direkt fel. Mellan 1945 och 1975 byggdes Stockholm ut på ett sätt som saknar motsvarighet i omvärlden. Aten, Milano, Lissabon, Wien och Hamburg kan få tjäna som exempel på europeiska storstäder som domineras av en helt annan struktur, bebyggelse och trafikplanering än Stockholm.

I RUFS 2001 presenterades ett scenario med fyra regionala kärnor, inte fem, och dessutom fyra s.k. halvregionala kärnor. Regionkärnorna beskrevs inte som likvärdiga, utan den ”centrala regionkärnan” tillmättes en större vikt än de tre andra kärnorna Barkarby-Jakobsberg, Kista-Sollentuna-Häggvik och Flemingsberg. Bakgrunden till detta var pragmatisk snarare än ideologisk, då Stockholmsregionen redan har en starkt centraliserad struktur som inte kan förändras över en natt, hur önskvärt det än skulle vara.

Den ”centrala regionkärnan”, bestående av dagens innerstad i Stockholm, närförorterna mellan Alvik och Årsta/Johanneshov, de västligaste delarna av Nacka samt de södra delarna av Solna och Sundbyberg, återkommer i RUFS 2010 som den helt dominerande kärnan i en region som därutöver innehåller sju till åtta regionala kärnor med varierande utvecklingsmöjligheter. Att de övriga regionkärnorna plötsligt skulle kunna få samma ”status” som den centrala kärnan har aldrig setts som ett realistiskt alternativ. De utbyggnader som föreslås i Stockholms nya översiktsplan överensstämmer i huvudsak med de scenarier som skisseras i RUFS.

Att bebyggelsen intill Nynäsvägen vid Gullmarsplan skulle utgöras av ”de privilegierades kvarter” är ett påstående som kan diskuteras. Och vad Wirtén menar med att alla stadsdelar i Stockholm är lika urbana och utgör integrerade delar av en ny stadsform går inte att förstå. Kanske menar Wirtén att det inte spelar någon roll hur städer planeras och byggs, att det kan göras hur som helst?

Åsikterna om hur städer bör byggas kommer alltid att gå isär, och just därför är det angeläget att försöka skilja mellan fakta och de egna åsikterna. En enkel kontroll av de sakuppgifter och fakta som åberopas stärker skribentens trovärdighet, men kan naturligtvis också utgöra ett hinder för den som vill kunna påstå vad som helst.

Skrivet av Frantz Fanon 2009-04-27 12:12

Urban Supremacy

"Centralisera inte allt till huvudstaden" sa Frantz Fanon, han förstod vilken kraft, vilken grym kraft, centraliteten är, det gjorde också David Harvey med sina tankar om Spatial Fix, det gjorde också Rosalind Krauss med sina tankar om det informella, det gjorde också Gertrude Stein med sitt "There is no there there", och det gjorde inte minst Karl Marx med tänkande kring kapitalackumulationen som den starkaste driften, att då en nyliberal/kulturkonservativ som Niklas med flera iden här debatten, eller andra nyurbanister/spacesyntaxare/stadensrenässansare, eller föraktfulla facebookgrupper som stockholm är inte bullerbyn eller stockholm calling över huvud taget inte är intresserade av den här diskussionen därför att de inte är intresserade av jämlikhet är ju inte alls konstigt, men att så många socialister och vänstermänniskor, som johannes m fl i den här debatten, inte bryr sig om eller rent av är emot de former som jämlihet kan uttryckas i (vare sig det gäller konst litteratur eller arkitektur inklusive staden) är så sorgligt att det inte är sant, där är per wirtens artikel (+ de possitiva kommentarer som ändå också finns bland kommentarerna här) ändå en liten ljusstrimma av hopp, allvaret i problemet med centralisering (som ju inte alla heller verkar förstå) understyks gång på gång av en massa bra artiklar forskning litteratur mm, som tex Ove Sernhede i dn http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/lyssna-till-forortens-rost-1.853052, men det allvaret måste ju också kunna omfattas av planering och arkitektur, att Zwischenstadt som Tomas Sieverts kallade det, är en möjlighet och inte ett hot, det är där vi kan börja, här slutar jag för den här gången, vem vet om det blir någon fortsättning

Skrivet av johannes 2009-04-27 14:47

Re: Fanon

För att var en självutnämnd frihetskämpe så tycker jag du är lite snabb med att etikettera och utdefiniera människor som, iofs tycker annorlunda än dig, men trots allt söker upprätthålla en respektfull dialog.

Sedan tycker jag att din teoretiska förståelse av det urbana lider av en manikeistisk tendens, vilket ju är ironiskt eftersom det är det du anklagar andra för. Den enkla dikotomiseringen mellan centrum och periferi och efterföljande transponering till klass, är helt enkelt inte särskilt meningsfull. Överklassen har säkert en lägenhet i innerstaden, men också ett hus på landet etc. De som bor i miljonprogrammet arbetar och roar sig i innerstaden.

Det är helt enkelt inget emancipativt per se med punkthus i park, lika lite som det är något repressiv per se med kvartersstad. Om du ändå vill hävda det så krävs det lite bättre (och kanske inte enbart teoretiska) argument för det.

Ibland kan det nog vara bra att ta en paus från djupläsningarna av Fanon och kanske prata med vanliga människor. Vad saknar/uppskattar de med sina områden? Hur kan såväl innerstan som ytterstan bli bättre? Men risken är förstås att man upptäcker att verkligheten alltid är mer komplex än de teorier som försöker beskriva den.

Skrivet av Vanlig människa 2009-04-27 17:49

Re: Johannes

Undrar bara om det inte är så att just trafksepareringen och många av de andra fysiska strukturer som av nyurbanister och ni som drömmer om ett återupprättat borgerligt torg där liberala värden ska diskuteras mellan handlarna, så lätt dömer ut som omänskliga och misslyckade i själva verket är det mest uppskattade. Även facebookgrupper bör kunna ta en paus från chattandet och på allvar fråga sig 1) Ska alla områden stöpas i samma form? 2) Finns det de som uppskattar modernismens miljöer just för att det finns kvaliteter i trafiksepareringen? 3) Vilken politisk uppfattning speglas i upphöjandet och naturaliserandet av den traditionella staden 4) Finns det ens naturliga städer? 5) Vad innebär det att ekonomiskt och framför allt kulturellt kapital fokuseras till centrum?

Skrivet av Magnus Orest 2009-04-27 18:06

Att anpassa budskapet efter mottagaren?

"Frantz Fanon", din kommentar är ett bra exempel på ett misstag många gör när de ska argumentera i skrift: att uttrycka sig onödigt krångligt. Det gör du dels genom att frossa i svåra termer, och dels genom dina komplicerade meningsbyggnader.

Det är ett misstag som ofta kommer sig av att man tror att läsaren upplever en svårläst text som ett tecken på att författaren är mer insatt i ämnet än man själv. Liksom att man som författare hamnar i ett slags överläge i debatten, eftersom det blir svårare för läsaren att bemöta en text som denne inte fullt ut förstår eller orkar sätta sig in i.

Det är fel.

Allt du åstadkommer är ett budskap som inte når fram till mottagaren. Ja, om du skriver ett slags "se mig"-inlägg (för att du vill synas eller höras i debatten, "se mig, jag finns") har du uppnått någonting med din text - läsaren lägger ju märke till att du har skrivit någonting, och därmed att du existerar. Men läsaren SER bara din text, utan att LÄSA den. Så om du vill att läsaren ska ta del av dina tankar och åsikter har du bara kastat bort tid på att fylla skärmen med tecken.

Jag tänkte i alla fall ge dig några tips. Först och främst, tänk på meningsbyggnaden. En mening med svår eller komplicerad uppbyggnad är inte välformulerad. Den är ofta felaktig rent grammatiskt sett. Om du t ex har fem kommaseparerade huvudsatser i en mening ska du formulera det som fem korta meningar, och inte som en lång. "Satsradning" kallas det fenomenet, och är någonting man ska undvika.

Du tjänar även på att undvika att använda komplicerade och okända termer om du vill nå fram till läsaren. Jag, som bland annat har läst en del astronomi, skulle aldrig tala om "astronomiska enheter" när jag talar med icke-astronomer. Alla astronomer vet att det handlar om avståndet mellan jorden och solen. Men det är inte troligt att någon utomstående vet det. Och då når jag inte fram med mitt budskap.

Reflektera lite över varför du skriver kommentarer. Är det för att du vill bli sedd och hörd?

Eller är det för att du vill bli förstådd?

Skrivet av Franz Ferdinand 2009-04-27 19:12

Re: Vanlig människa

”Vanlig människa”, det låter som om du anser att du själv vet svaret på de här frågorna, och då är det litet fånigt att inte svara själv. Men jag gör gärna ett försök:

1) Har någon påstått att alla områden ska stöpas i samma form? Vem? Och varför?

2) Det finns det naturligtvis. Hur många av dessa människor som värderar trafiksepareringen högre än andra kvaliteter som närhet och täthet vet jag inte, men det går att undersöka. Du kanske har någon statistik på det?

3) Genom historien har ”traditionella städer” vuxit fram både i envälden, diktaturer och demokratier, under olika politiska styren, och de som vurmar för denna stadsform idag är en ganska heterogen skara i politiskt avseende, som spänner från vänsteranarkister till mörkblå moderater.

4) Det finns inga naturliga städer, alla städer är skapade och anlagda av människor. Dock kan olika typer av stadsbebyggelse fungera bättre eller sämre för olika former av stadsliv och verksamheter, men det är någonting helt annat.

5) Ändra litet på ordföljden i frågan: Vad innebär det att det är till centrum det ekonomiska och framför allt det kulturella kapitalet koncentreras? Det innebär att centrum får en ökad betydelse inom och gentemot staden som helhet. Om denna koncentration av olika sorters kapital till en geografiskt liten del av staden utgör ett problem finns det i princip två olika strategier för att komma till rätta med det, antingen att försöka upprätta en eller flera konkurrerande centrumpunkter, eller att försöka få centrumområdet att växa så pass mycket geografiskt så att det i praktiken sönderfaller i flera centra, jfr. t.ex. London, Los Angeles eller Tokyo.

Det verkar som om du är kritisk till ”traditionella städer” och menar att vi borde planera städer utifrån andra förebilder och utgångspunkter, som t.ex. trafikseparering. Om du kan utveckla de tankarna och argumentera för dem så vore det betydligt intressantare att läsa än en serie retoriska frågor.

Skrivet av Vanlig människa 2009-04-27 20:27

Re: Franz Ferdinand

Point taken...om jag ist säger så här och hoppas på ett lika konstruktivt svar tillbaka som du gav tidigare?

1)När Alvendal vill införa punkthusförbud, bygga vidare på en klassisk stenstadsmodell som oavbrutet ska bli en stor sammanhängande bebyggelsestruktur så innebär det att andra strukturer nedvärderas – staden blir mer homogen och likriktad.

2)Nej det har jag inte och känner mig heller inte tvungen att presentera sådan statistik här och nu även om det skulle vara högst intressant. Fn. gör jag det lite enkelt för mig och anser att bevisbördan ligger hos Alvendal och alla de andra som påstår att människor inte trivs trafikseparerade områden.

3)Visst, både diktatorer och vänsteranarkister har förespråkat den traditionella staden. Liksom både nimbysar och yimbysar fortfarande gör det. Dock vill jag påstå att dagens vurm för en traditionell stad hänger ihop med hyllandet av en blandning av klassiskt liberala värderingar och kulturkonservativa ideal avseende bland annat vad som är att anse som bra arkitektur och den ganska naiva föreställningen om att ”staden ska vara en mötesplats”. Nyliberailismens starka polariseringen mot modernismens estetik och det socialistiska samhällsbyggandet (med dess fysiska uttryck som symbolbärare) skapar skarpa skiljelinjer mellan centrum och periferi. När politiken blir materialiserad i exemeplvis stadsbyggande tenderar den att försöka utradera sin motpol. Stadsbyggnadsfrågor och arkitektur är mer än partitillhörighet.

4)Precis, stadsbyggnad är i första hand politik och därmed är ett påstående om att en viss byggnadstyp eller en viss arkitektur inte är önskvärd eller ”omänsklig” också ett uttalande om andra människor. Att nedvärdera och medvetet peka ut vissa områden som mindre mänskliga och inte önskvärda är också att uttala sig nedvärderande om de människor som innehar en annan åsikt.

Jag är inte alls negativ till traditionella stadsstrukturer. Tycker tvärtom att de är alldeles förträffliga och passar vårt nutida samhälle bättre än modernismen. Det jag är kritisk till är att diskussionen, mycket på grund av Alvendals och Sabunis uttalanden, blir lika dogmatisk, formalistisk och blind för de ideologiska ställningstaganden som modernismen var. Varför framhäver Alvendal inte den medeltida staden som ideal, med religionen som utgångspunkt istället? Liksom modernismen och den socialistiska välfärdsstaten i efterhand kan anklagas för att ha varit enkelspårig och överspelad i samma stund som den genomförde sitt fysiska samhällsbyggande så kan naturligtvis även dagens nyliberala politik anses vara det. I dag är det kapitalismen i som driver stadsbyggnadsfrågor och stadsplaneringen utifrån sina behov i polemik mot de samhällssystem som var innan. Det som sällan lyfts fram är att den tenderar att vara lika dogmatiskt och formfokuserad som modernismen. Dagens samhälle är mer än bara kapitalism och liberala värderingar och livsmiljöer behöver därmed också formas utifrån flera olika politiska ideologier och ekonomiska strukturer.

5)Därför har Wirtén och Sernhede som det hänvisades till ovan helt rätt. Det krävs att man lyssnar till de helt legitima krav som ställs av de grupper som inte har det ekonomiska och kulturella kapital som krävs för att klara sig bra i en nyliberal och kulturkonservativ tid. Därför är visionen att likrikta stadens utformning, fokusera på centrum med symbolbyggnader och traditionell stad som norm, fel. Samhället utgörs av flera olika politiska, ekonomiska och sociala utgångspunkter och dessa måste ha möjlighet att få utrymme även i fysiska strukturer för att kunna fungera. Så utan att förneka de problem som finns både i centrum och i förorter så behövs även modernismens miljöer, den traditionella stenstaden. Det är rädslan för tomrummet, rädslan för osäkerheten och oplanerade städer som måste övervinnas. Att även bygga staden utifrån och in, på ytterstadens villkor och med insikten om att ytterstad och innerstad är en och samma helhet, är således en alldels förträfflig idé.

Skrivet av johannes 2009-04-27 23:23

Re: Fanon

Alltså, jag tycker fortfarande att du gör en alldeles för enkel koppling mellan abstraherade ideologier (nyliberalism/socialism) och konkreta typologier (kvartersstad/husipark).

Men om jag förstår dig rätt så verkar det mer vara så att du tycker att "nyliberalismen" använder "kvartersstaden" för att angripa "socialismen", i form av "husipark". Och det stämmer ju i någon mening.

Det finns onekligen en tendens bland vissa nyliberaler/konservativa att utmåla kvartersstaden som "liberal", och husipark som "socialistiskt". Men varför, varför, varför gå på den finten och ge de rätt? Det stämmer ju inte.

De medelklassghetton som byggs idag är inte "socialistiska" bara för att det punkthus och lameller. De gamla arbetarkvarteren från 1800-talet var inte "liberala" bara för att det är kvartersstad.

Visst finns det kopplingar mellan ideologi och typologi, men de är inte så enkla som den modernistiska reaktionen mot nyurbanismen ger sken av. Modernistisk planering var inte socialistisk, den var auktoritär och teknokratisk. Och det är, thank god, inte samma sak. Ja, inte för mig i alla fall...

Skrivet av Anders Gardebring 2009-04-28 00:58

Kommentar från YIMBY

Nätverket YIMBY kommenterar debattartikeln här:

http://www.yimby.se/2009/04/marklig-ledare-i-dagens-a_730.html

Skrivet av Franz Ferdinand 2009-04-28 12:08

Re: Vanlig människa

O.K., jag gör ett försök att ge ett konstruktivt svar på ditt inlägg, med risk för att det blir långt:

1) Alvendal (och Sabuni) är politiker och har förmodligen ganska begränsade kunskaper om planering och byggande, och uttalandena blir därefter. Vad Alvendal lägger in i det vaga begreppet ”klassisk stenstadsmodell” (har hon uttryckt sig så?) vet hon bara själv, det är en ”politikervision” som kan tolkas ganska olika av olika människor, och så kommer förmodligen att ske. Dock tycker jag att tanken på en promenadvänlig stad är tilltalande, men även när det gäller ”promenadstaden” handlar det om ett abstrakt begrepp som måste fyllas med innehåll. Jag har dock inget problem med kontinuerliga och sammanhängande stadsmiljöer som fortsätter mil efter mil, som t.ex. London eller Istanbul, tvärtom. Just London är ett bra exempel på en kontinuerlig stadsstruktur inom vilken det mesta har kunnat inrymmas, från småhus till bostadsanläggningar som Barbican och enorma välskötta parker, utan att kontinuiteten bryts. Och kontinuerlig stadsmiljö betyder naturligtvis inte att alla byggnader ser likadana ut, eller att de ska göra det, så är det varken i London eller Istanbul eller ens i Stockholm, men jag tycker att det är en stor praktisk poäng att stadsstrukturen hänger ihop, och att man kan röra sig relativt obehindrat i den till fots. Vilket inte är detsamma som att den består av en enda hustyp med ett visst uttryck.

Den kontinuerliga stadsmassan i London är en behagligare och effektivare promenadmiljö än gång- och cykelbanorna längs vägar som Huddingevägen/Johanneshovsvägen mellan Gullmarsplan och Årstafältet, som kantas av ”gröna” skyddszoner som till största delen är för grunda för att kunna fungera som rekreationsytor, och där vägen har fått behålla sin landsvägsgeometri utan övergångsställen trots att trafiken minskade till en tredjedel när Södra Länken öppnades för drygt fem år sedan. Det här är en plats som har allt att vinna på att det byggs nya hus, och att vägen byggs om till ett samlande gaturum där husen har sina adresser, istället för att som nu bilda en barriär som skiljer stadsdelarna åt. Det betyder naturligtvis inte att alla hus måste uppföras i en viss stil, som ”klassisk stenstad” eller ”vit nyfunkis”. Jag kan inte se varför husen skulle behöva samordnas i en viss stil eller till en viss hustyp bara för att man planlägger marken för bebyggelse.

Stockholms ytterstad är idag ganska homogen och likriktad, med en dominans av snarlika villaområden, grannskapsenheter med lamellhus och något eller några högre punkthus vid tunnelbanan i centrum, och gränszoner med trafikleder och grönska. De tätbebyggda delarna av innerstaden utgör en liten del av kommunens yta. Om en stadsstruktur som påminner mer om innerstaden skulle etableras på några platser utanför tullarna kan jag inte se hur detta skulle leda till att staden blir mer homogen och likriktad. Sedan spelar det naturligtvis roll vem som bygger i den strukturen, och vad som byggs. Om det bara handlar om bostäder producerade av de största och vanligaste bostadsbyggarna så blir det naturligtvis ganska homogent och monotont, särskilt om allting byggs på samma gång. Vad jag förstår så är dock moderaterna i Stockholm medvetna om detta, och de vill därför att staden ska försöka få fler byggherrar att delta i byggandet av nya stadsdelar.

Sammanfattningsvis: om Alvendal vill göra det lättare och effektivare att röra sig till fots i Stockholm, öppna för nya byggherrar, och samtidigt förtäta på platser som idag är lågt utnyttjade och svåra att använda så tycker jag att det är utmärkt. Om hennes ”vision” däremot handlar om ett arkitektoniskt koncept av samma slag som alla de ”stadsmässiga” områden som har byggts i Stockholm under de senaste trettio åren så har hon bara uppfunnit ett nytt namn för en redan etablerad praxis, och då handlar det om falsk marknadsföring. Vad hon menar mer konkret får vi förhoppningsvis veta.

Att oreflekterat fylla på med ”mer av samma sort” (finns det punkthus bygger man fler punkthus, finns det smalhus bygger man fler smalhus, o.s.v.), vilket har varit en vanlig förtätningsstrategi i Stockholm, är emellertid ingenting som vi bör fortsätta med. När Per Wirtén utnämner Alvendal till ”Förortshatets ansikte” för att hon vill frångå denna provinsiella kontextualism säger det mer om Wirténs arrogans och okunnighet än om Alvendal. Att utnämna människor som inte delar de egna åsikterna till sådant som ”förortshatare”, ”kulturkonservativ” eller ”fascist” är ett billigt grepp som brukar användas av personer som inte kan eller orkar formulera några riktiga argument för sin ståndpunkt.

Förslaget om punkthusförbud är märkligt, särskilt när det kommer från en företrädare för ett politiskt parti som brukar tala sig varma tala för att minimera antalet förbud och regleringar. Det är emellertid begripligt som en reaktion på hur våra vanligaste bostadsbyggare har använt sig av punkthustypen i Stockholm under de senaste tio åren, där den mest har fungerat som ett sätt att klämma in så många likadana lägenheter som möjligt med billig markparkering och ett minimum av grundläggningsarbeten. Ekonomin i projekten har säkert blivit utmärkt för byggherrarna, men för den närmiljö som blir resultatet, och för staden som helhet, har de flesta av dessa punkthus inte tillfört några andra kvaliteter än ny byggnadsvolym (i.o.f.s. en viktig kvalitet, men den kan uppnås med många olika byggnadstyper). Dock tror jag inte att rätt svar är att förbjuda en viss hustyp. Det är i så fall bättre och mer konstruktivt att kommunens förvaltningar formulerar generella krav som bebyggelsen ska uppfylla, oberoende av hustyp.

Ännu bättre vore det att se över formerna för planeringsprocessen, och inte minst de statliga regler som påverkar byggandet i svenska städer mer än de flesta människor inser, det gäller både planering, byggande, trafik och beskattning. Men då har kommunalpolitiker som Alvendal ingenting att säga till om. Däremot borde de statliga regler och lagar som påverkar byggandet vara en prioriterad fråga för Sabuni, om hon menar allvar. Att lägga allt ansvar på kommuner, fastighetsägare och boende, som hon gjorde i sin artikel i DN, är antingen ett uttryck för djup okunnighet eller djup cynism.

2) Jag tror att man är ute på väldigt tunn is om man hävdar att trafikseparerade områden alltid är dåliga enbart därför att de är trafikseparerade. Det är först i relation till någon slags tänkt eller verklig användning som det går att bedöma ett område: är den fysiska miljön ett stöd eller ett hinder för de som bor och verkar där?

Naturligtvis finns det människor som uppskattar trafikseparerade miljöer och andra som inte gör det. Det som går att diskutera är hur väl miljöerna fungerar för det liv som faktiskt levs i dem, och för det liv som kan komma att levas i dem i framtiden. Trafikseparering skapar förutsättningar för bilfria gång- och cykelstråk, vilket upplevs som positivt av många. Samtidigt kräver trafiksepareringen större ytor för trafik än vad ett system av gator med trottoarer i samma plan gör, och separeringen innebär också att bilvägarna blir mer av barriärer än en gata med adresser, då de renodlas till rena transportstråk. Bra eller dåligt? Det beror på vem du är, och på vad stadsdelen ska användas till, och av vilka. I bostadsområden kan det finnas argument för trafikseparering, men i arbetsområden som t.ex. i Kista skapar trafiksepareringen bara avstånd och baksidor utan att tillföra några praktiska eller miljömässiga kvaliteter. Jag har i alla fall inte kunnat upptäcka några. Sedan kan man diskutera om det är bra att dela upp staden i separata områden för boende och arbete, men det är en annan diskussion.

Husby är den stadsdel i Stockholm där trafiksepareringen drevs längst. Edvard Griegsgången, stadsdelens centrala gågata, ser idyllisk ut, men efter sju på kvällen undviker närmare hälften av de som bor i Husby att gå där, enligt Stockholms stads undersökning från 2008. Och enligt samma undersökning finns det orsaker till rädslan, det begås en del våldsbrott just i och intill Edvard Griegsgången. I vilken utsträckning detta beror på Edvard Griegsgångens fysiska utformning, och/eller på att det saknas alternativa gångvägar, och/eller på trafiksepareringen (frånvaro av de människor som färdas i bil, buss eller på cykel), och/eller på att det finns kriminella eller våldsbenägna personer i området vet jag inte, och jag tror inte att det går att få fram några helt säkra svar. Dock tror jag att alla fyra faktorerna har betydelse.

3) Det är viktigt att komma ihåg att arkitekturstil och stadsbyggnadsprinciper är skilda saker, även om modernisterna inte ville se det så. Stora byggnader med ett starkt modernistiskt uttryck kan uppföras i en ”klassisk stenstadsmiljö” (t.ex. Garnisonen vid Karlavägen), och byggnader som efterliknar arkitektur från början av 1900-talet kan uppföras i ett område som planerats utifrån de modernistiska principerna (Dalen, Skarpnäck).

Sedan finns det skillnader mellan modernistisk estetik och modernistisk estetik, och i hur den värderas. De bostadsområden som byggdes upp av några få betongelementtyper i länder som Polen och f.d. Östtyskland under 1960-talet, t.ex., står f.n. inte särskilt högt i kurs utanför vissa kretsar på västväldens arkitektskolor, även om jag tror att människor med tiden kommer att ta även dessa byggnader till sina hjärtan, det brukar gå så när det samhälle som skapade husen har lösts upp och blivit historia. Däremot har den expressiva högmodernismen i västvärlden från samma period, ritad av arkitekter som t.ex. Oscar Niemeyer, Viljo Revell och Sune Lindström, i mycket fungerat som förebild och inspirationskälla för de arkitekter som under de senaste tio åren har ritat det ”nyliberala samhällets” märkesbyggnader, som nästan utan undantag kan inordnas i en modernistisk genre. Modernismen är det nutida nyliberala samhällets stilmässiga uttryck, med hovleverantörer som t.ex. Rem Koolhaas.

Visst har det funnits, och finns, ambitioner att rensa bort ”fel” byggnader från den modernistiska epoken under 50-, 60- och 70-talet, både i Stockholm, Berlin och på andra platser. Det komiska är att samma slags bostadsområden med höga lamell- och punkthus, och samma slags modernistiska centrum- och citymiljöer, uppfördes samtidigt både i östblocket, i Sverige, i Västeuropa och i USA. När två rivaliserande system som kommunismen och kapitalismen bygger likadant så innebär det att det är andra faktorer än politik som styr. Grunden för stadsbyggandet har med andra ord även andra och djupare rötter än den för tillfället dominerande politiska ideologin. Idag ser vi hur samma slags nymodernistiska lådor växer upp i Amerika, Europa, Afrika, Sydostasien och Kina, i demokratier såväl som diktaturer. Vilket politiskt system är dessa hus uttryck för?

Du har helt rätt i att stadsbyggnadsfrågorna är politiska (det handlar ju om hur vi ska organisera våra samhällen), och att de går betydligt djupare än de personliga partisympatierna. Samtidigt har de också en praktisk dimension, och stadsbyggandet balanserar hela tiden mellan det politiska och det praktiska. Men att det bara skulle vara ett avståndstagande från de delar av modernismens estetik som förknippas med öststaterna som har skapat skiljelinjer mellan centrum och periferi är en alldeles för enkel beskrivning. I många städer, som t.ex. Stockholm, skapades skiljelinjen till största delen genom den modernistiska planeringen. Stadsdelar som har planerats och placerats så att vi aldrig passerar igenom dem (jfr. Werner Aspenström) och inte ens ser dem, de stadsdelarna blir ”osynliga” i det allmänna medvetandet. Sedan har detta arv från den modernistiska planeringen delvis förstärkts genom globaliseringen och den polarisering av människorna i de större städerna som har blivit en konsekvens av detta.

Det finns förvisso en ganska fånig och oreflekterad föreställning om ”staden som mötesplats” på ett bokstavligt sätt, och det finns anledning att vara på sin vakt mot sådana idéer. Men i en vidare och mindre bokstavlig mening är det just mötesplatser städerna är, på gott och ont. Och i det finanskrisens kölvatten som vi just nu befinner oss i så står de s.k. liberala värdena inte särskilt högt i kurs. Stadens popularitet styrs av andra saker än den politiska konjunkturen.

4) Modernisterna hävdade att klassicismen var omänsklig, och idag hävdar många att (en viss sorts) modernistisk arkitektur är omänsklig. Jag tror att vi kan vara överens om att det är ganska dumt och destruktivt att döma ut en hel arkitektonisk genre som ”omänsklig”. Det verkar också som om vi är överens om att ”traditionella stadsstrukturer” - om vi därmed menar ett sammanhängande och kontinuerligt gatunät och en diversifierad fastighetsstruktur, och inte en viss slags byggnader - är någonting som fungerar bra i dagens samhälle, bättre än många modernistiska miljöer.

Om ”traditionella stadsstrukturer”, i enlighet med beskrivningen här ovan, är någonting som verkar fungera bra för dagens samhälle så kan jag inte se något fel i att försöka lära av hur dessa fungerar när vi ska planera nya områden eller förnya de som redan finns. Och det betyder inte att vi ska bygga repliker av den stad som byggdes för hundra år sedan, utan att vi ska försöka lära oss av det som fungerar bra för att, förhoppningsvis, kunna överträffa det.

5) Per Wirtén pratar i nattmössan, och som redan har påpekats av andra är hans artikel späckad med sakfel, så jag förstår inte hur du kan skriva att han har helt rätt. Naturligtvis bör marginaliserade grupper i samhället få komma till tals, men Wirtén har inga förslag till hur detta ska gå till. Han verkar mest intresserad av att leta efter fel hos andra och plocka personliga poäng, vilket är tråååååkigt att läsa. Och när han hävdar att alla stadsdelar överallt är lika urbana blir det tragikomiskt. Begreppet ”urban” är redan så uttjatat och missbrukat att det är vanskligt att använda det, och med så pass slafsiga journalister som Wirtén blir vi antingen tvungna att överge ordet, eller fylla det med någon slags ny innebörd så att det går att använda igen. Ingen som besitter ett minimum av sakkunskaper och intellektuell hederlighet kan på allvar hävda att villaområden, industriområden, stenstadsmiljöer och grannskapsplanerade förorter fungerar likadant, eller att de skulle ge samma förutsättningar för ekonomi och stadsliv. Det finns både skillnader och likheter mellan olika stadsdelar, i termer av gatunät, fastighetsbildning, markanvändning och markutnyttjande o.s.v. Att bli medveten om dessa skillnader och förstå dem, och att förstå vilka miljöer som fungerar bättre respektive sämre för en viss sorts liv, är ett första steg för att kunna planera stadsmiljöer utifrån de behov vi har idag. Det är viktigt att komma ihåg att människor inte sitter ihop med de miljöer som de bor och arbetar i, detta är någonting som Wirtén har missat.

Jag vet inte om Alvendal vill likrikta Stockholms utformning, men mitt intryck än så länge är att hon har ett annat ärende. Dessutom kommer verkligheten att korrigera alla försök till fullständig likriktning, eftersom vi kommer att behöva bygga så pass mycket. En realistisk prognos är att både Stockholms stad och länet nästan kommer att fördubbla sin befolkning under de närmaste femtio åren, vi kommer att vara ungefär en och en halv miljon bara i Stockholms stad år 2060. Frågan är därför inte om staden ska förtätas, utan hur och var. Och då behövs det bättre kunskaper om hur olika stadsstrukturer faktiskt fungerar, om vad de kan och inte kan göra.

Att många olika sorters liv, ekonomier och politiska uppfattningar måste kunna få existera i staden verkar vi vara överens om. Det är just detta som är grunden för städer: att låta många olika människor och verksamheter, kort sagt många olikheter, existera nära intill varandra, och det är detta som har varit bestämmande för städers form genom historien. Och detta är någonting som s.k. ”traditionell stadsstruktur” gör bättre än efterkrigstidens grannskapsenheter.

Utan tvekan finns det starka inslag av klåfingrighet i planeringen i Stockholm, ibland verkar detaljplaneprocesserna mest handla om att ”skydda” människor från sådant som de inte känner igen, eller från byggnader som ”inte passar in”. Detta har till stor del sin grund i den estetiserande och visuella syn på stadsbyggandet som har präglat hela 1900-talet i Stockholmsområdet, från Lärkstaden och Röda Bergen via Årsta, Vällingby, Näsbydal, Kista och Skarpnäck till Hammarby Sjöstad. Stadsdelarna har utformats som avslutade arkitektoniska kompositioner där det inte är meningen att någonting ska läggas till eller förändras. Och när det ändå läggs till något avviker detta så pass mycket från det som redan finns i stadsdelen att det uppfattas som störande och fel, det ”passar inte in”. Detta har bidragit starkt till den rädsla för det okända som du skriver om, 1900-talets stadsdelar är inte skapade för att medge några tillägg. Om vi ska komma ifrån den ängslighet inför det ännu okända som präglar många byggnadsprojekt i Stockholm så är ett första steg att överge drömmen om staden som ett konstverk, och om att kunna planera stadsdelar så att de ska bli ”färdiga” en gång för alla, för det blir de aldrig.



Ja, det här blev ett alldeles för långt svar, om jag hade haft mer tid hade jag strukit ner det till en femtedel, men nu hade jag bråttom, sorry. Allt väl!

Skrivet av D4n 2009-04-28 12:37

Djuplodat

Här var det inte något djuplodat tänk i ledaren ser jag.

Internationellt är det modernismnens stadideal (sovförorter som ligger som enklaver), som ju Wirtén vurmar för, helt dött utanför diktaturerna. Det är tät blandstad som ger kortare avstånd, levande stadsmiljö och mindre miljöpåverkan som börjat se dagsljuset. Det är nog bara i Sverige som vänstern och miljötomtarna vill backa bandet. För om man inte bygger i stad och närförort, så bygger man några mil från stad och närförort...som på 60-talet...på sossarnas tid. Promenadstad är icke-enklav-stad, sedan kan man kanske önska mer till kollektivtrafiken och mindre till biltrafiken.

Skrivet av grabben 2009-04-28 15:06

Tråkigt, Arena

Tråkigt att som vänsteranhängare tvingas läsa sådan här osaklig pajkastning skrivet av chefsredaktören för en stor vänstertidning. All respekt har försvunnit för Arena.

Skrivet av Stefan 2009-04-28 19:28

Oinitierat

Man undrar ju vad det egentligen är med sossarna nu för tiden. De är ju helt ur fas med det mesta. Inte ens i en så pass "enkel" fråga som det fysiska stadsplaneringen lyckas man ha en någorlunda vettig uppfattning, och vara i fas med tiden så att säga. Måste säga att detta verkligen var ett lågvattenmärke i fråga om ologiskt tänkande. Vill han verkligen, helt på riktigt alltså, fortsätta att lägga ut förortslador ner mot Södertälje??

Stefan

Skrivet av Lucas 2009-04-28 19:38

STRUNTPRAT!

Jag vågar tro att Per Wirtén suttit och sluddrat i nattmössan när han skrev detta inlägg som fullständigt saknar verklighetsförankring.

Måste man hela tiden göra en politisk grej av det hela och motsätta sig det bara för att det motsatta blocket tycker så? Så idiotiskt och barnsligt, hoppas inte personer som han kommer i närheten utav makt.

Skrivet av Anders Gardebring 2009-04-28 21:52

Lysande Franz Ferdinand

Franz Ferdinand:

Måste bara inflika att jag fann din kommentar alldeles lysande.

För övrigt skulle det vara intressant att få höra något mer än uttjatade klyschor från det fåtal skribenter som tycker att Wirténs resonemang håller ihop.

Frågan om huruvida vi ska planera våra städer som tät blandstad eller gles modernism är INTE en höger/vänster-fråga. Get over it.

Skrivet av Jan Wiklund 2009-04-29 10:51

Förorten var en sorts lyx...

... som vi kunde tillåta oss på den tiden vi trodde att det fanns en oändlig mängd billigt bränsle. Ingen särskilt attraktiv lyx tycker visserligen jag, men smaken är ju olika.

Idag då vi kan se slutet på fossilepoken - av olika skäl - är vi tvungna att börja planera en stad till fots. Vilket med nödvändighet innebär en tätare stad. Sorgligt att inte Wirtén inser det; det gör att Arena hamnar utanför klimatdebatten.

Skrivet av AT 2009-04-29 11:55

Angående (s)

Stefan mfl verkar anta att Wirténs ledare på något sätt är representativ för socialdemokraternas syn på stadsbyggnad. Det är den inte. Det har redan nämnts, men här är en länk till socialdemokraternas bostadspolitiska rapport: http://tinyurl.com/d3ll5s

Skrivet av Lena Johansson 2009-04-29 18:47

Förortshatets ansikte

Per Wirtén är redaktör för tidskriften Arena, vänstersympatisör och en av tidskriftens mest energiska skribenter. Han säger sig arbeta för att Stockholm ska tänkas modernare. I själva verket vill han vrida tillbaka tiden minst 60 år med nostalgiskt svärmeri för daterade modernistiska stadsbyggnadsmodeller.

För sju år sedan antog landstingsfullmäktige i Stockholms län en ny regionplan. Där skisserades en framtida Stockholmsregion med ett kraftigt utvidgat innerstadsområde, med en yta ungefär dubbelt så stor som idag, samt ytterligare tre regionala kärnor. De övriga kärnorna skulle med tiden kunna utvecklas till angelägenheter för hela regionen, och komplettera och konkurrera med regioncentrum. En bild av ett annat Stockholm än det vi är vana vid. Men realistisk, eftersom en tätare region med flera centra är oundviklig på sikt. Samma principer återkommer i något bearbetad form i den senaste skissen till regionplan, RUFS 2010.

Några av dessa idéer har nu fått mer konkret form i Stockholms stads översiktsplan, som förordar en utvidgning av den nuvarande innerstaden såväl som satsningar på flera strategiska utvecklingsområden i ytterstaden. Och Per Wirtén är på offensiv och försöker blåsa liv i schabloner om motsättningar mellan innerstad och ytterstad, så att ingenting ska förändras.

I Stockholms nya översiktsplan föreslås en tätare stadsstruktur än idag. Men Wirtén verkar sjukt rädd för täta stadsmiljöer, och drömmer sig tillbaka till 1940-talets stadsplanering. ”Staden bands samman av grönska”, skriver han. På 1940-talet planerades stadsdelar som skiljdes åt av sammanhängande grönstråk. Det gjorde Stockholm till en unik stad, där de flesta innevånare blev beroende av bil eller tunnelbana för att kunna förflytta sig – den så kallade Stockholmsmodellen. Staden delades upp av grönska och trafikleder. Nu vill Wirtén bevara den strukturen. Han fasar inför Stockholms stads idéer om ”promenadstaden”, en stad som planeras utifrån de gåendes perspektiv.

Wirténs ledare i Arena, som verkar vara ett sätt att skapa intresse kring hans kommande bok om ”förortsstaden”, bekräftar offensiven. Översiktsplanens ambition att bryta upp den skarpa gränsen mellan inner- och ytterstad ser han som ett hot mot förorterna. Innerstaden och förorterna står i motsättning till varandra, menar han.

Wirtén vill slå vakt om de förorter som planerades och byggdes av några få starka män utifrån vetenskapligt utarbetade modeller. Men 1900-talets stora berättelse är hur människor successivt har fått större politisk, personlig och ekonomisk frihet, och kunnat befria sig från patriarkatets föreskrifter om hur de ska leva. Undantaget är stadsbyggandet, där människors preferenser i fråga om boende- och arbetsmiljö sällan eller aldrig har tagits på allvar. Samma historia präglar många av Europas storstäder.

Att däcka över E4:an genom norra Botkyrka är Wirténs förslag. Låter fint. Men varför ställa detta mot de satsningar som planeras i Stockholm? Vore det inte mer framsynt att bejaka utvecklingen i hela Stockholmsområdet än att försöka skapa motsättningar mellan olika kommuner? Men Wirtén lyfter aldrig blicken från det enskilda fallet så att han ser sammanhangen. En antagonistisk och reaktionär syn på stadsbyggande.

Storstockholm måste tänkas modernare än så. Tillåtas att växa mer integrerat och tätare, på ett sätt som stämmer bättre överens med hur människor vill leva, med miljön, och med nutidens ekonomiska förutsättningar. Även villaområden i Huddinge och stadsdelar som Skärholmen har mycket att vinna på att integreras bättre i hela staden än idag. Staden planeras inte längre utifrån vetenskapligt utarbetade modeller, och att den täta och integrerade staden allt oftare bildar utgångspunkt för planeringen beror på att den har visat sig överlägsen modernismens förorter i de flesta avseenden. Vilket är en utveckling som människor uppenbarligen gillar.

Skrivet av Niklas 2009-06-25 21:33

Trovärdighet

Den artikeln hade varit någorlunda trovärdig om Per Wirtén själv bodde i någon av de isolerade betongförorter, vars struktur han försvarar.

Jag antar att han inte bor där, ty de som talar sig varma om dessa områden bor oftast ej själva där. Han kan få dementera det jag skriver förstås.

Det som inte duger åt honom ska minsann duga åt andra. Det om något är väl ett uttryck för förakt.

Skrivet av Pelle 2009-09-08 14:29

Stå på dig Kristina

Hörde följande konversation på bussen igår morse.

-Jo jag köpte lägenheten. Det är inte så bra läge långt från stan. Men förhoppningsvis kan den stiga i värde så att jag kan köpa en lägenhet i innerstaden om ett par år.

Mer innerstad är vad många Stockholmare vill ha. Allt pekar på det.

Skrivet av Lisa 2009-09-10 18:45

Bekräftat

Så har det då blivit bekräftat: Alvendal och alliansen främst företrädd av Centerpartiet är verkligen förortshatets ansikten.

Å ena sidan vill de nu med Förbifarten bygga trafikplatser och motovägar i ytlägen i ytterstaden (dock inte de välbeställda Ekerö, Nockeby och Ängby), segmentera en struktur som gör att bilen får företräde framför kollektivtrafiken trots att vi vet att kollektivtrafik nyttjas mest av de med lägre inkomster och att de trafikpolitiska målen säger att man ska ta hänsyn till ekonomisk och social jämlikhet.

I innerstaden vill däremot centerpartisten Per Ankersjö och Alvendal satsa på stora och dyra symbolprojekt som "ska sätta Stockholm på kartan". Enstaka skyskrapor och märkesbyggnader satsas det rejält på. Dock säger Alvendal bestämt: den gröna stadsparken på Östermalm, Gärdet, den ska vi bevara och inte exploatera. I ytterstadens gröna områden går det däremot alldeles utmärkt att dra en motorväg.

Vare sig centerpartiets Per Ankersjö, Alvendal eller någon ur alliansen har någon vision, idé eller resursfördelning om och till ytterstaden. Deras politik börjar och slutar med de gamla innerstadstullarna.

Vissa menar att det är miljörasism. Förortshat är det med säkerhet. Centerpartiet, Per Ankersjö och Alvendal har visat sitt rätta ansikte. Och nog är kejsarinnan naken?

Skrivet av Lisa 2009-10-20 20:57

Mer bevis...

...för Alvendals och Alliansens hat mot förorten, Finns det alltså inga kvaliteter alls där alla dessa människor bor, inte ens en enda?

http://www.dn.se/sthlm/forortsbor-protesterar-mot-att-byggas-ihop-med-stan-1.978007

Skrivet av Niklas 2010-01-01 11:10

Fel slutledning

Per Wirtén och Lisa kommer till fler slutledning. Att man ogillar den struktur som blev till iom att Stockholm växte till med isolerade/segregerande förorter och bilberoende samhälle, betyder inte per definition att man hatar dem som bor där. Snarare bör det vara tvärtom.

Att binda ihop exempelvis Vällingby, Rinkeby, Bromsten och Kista med stadsstruktur innebär att fler än de som bor i områdena kommer att vistas i dem. Detta är en förutsättning för om vi ska få bukt med segregationen.

I södra Järva är det dåligt beställt med verksamhetslokaler. Det har gått så långt att de boende måste använda cykelkällare för att bedriva verksamheter i. Är det inte ett förakt att säga att de ska vara nöjda med sina områden?