Karolina Ramqvist

Första maj

2010-05-01T12:16:00.000+01:00

I dag skriver Devrim i Helsingborgs Dagblad om första maj.

Under min uppväxt demonstrerades det alltid på den här dagen. Och inte bara då, utan i princip så fort det fanns tillfälle. Utanför ambassader, på torg och skolgårdar.

Thorvall

2010-04-13T11:18:00.000+01:00

Jag minns hur jag älskade alla hennes böcker men inte riktigt vad de handlade om. Eller vilken som handlade om vad, menar jag. Berättelserna flyter in i varandra i en enda självbiografi. Nu vill jag läsa Lilla du och jävla jag av Johan Wensheim. Är det sant att hon hatade den boken?

Tapiren

2010-04-07T10:41:00.000+01:00

För tio år sedan brukade jag som det heter "dela min tid" mellan Stockholm och Jamaica. Vid ett tillfälle när jag var där nere såg jag ett djur som jag aldrig sett vare sig förr eller senare. Jag satt i en sådan där gemensam taxi på väg från stan och när bilen svängde in på en liten dammröd väg för att lämna av en gubbe vid hans hus såg jag ett djur som jag aldrig sett förut. Det har hänt att jag tänkt på det där djuret. Det låg ner i gräset så bara huvudet stack upp, och huvudet såg ut som en blandning av en åsnas och en råttas.

Nu vet jag att det var en tapir, för häromveckan var tapirer på bild i DN, i en artikel om sommarjobb på Kolmården.

Mediabubblan

2010-04-02T06:13:00.000+01:00

Och apropå att leva i sin egen lilla värld.

Kvinnor som hatar kvinnor

2010-04-02T06:07:00.000+01:00

Jag känner förstås igen det men jag kan inte påstå att jag faktiskt hört någon tala så här om kvinnor på allvar sedan jag gick i gymnasiet. Förutom i "Expedition: Robinson".

Nya Arena

2010-03-25T12:16:00.000+01:00

Spännande att få hem ett nummer som jag å ena sidan jobbat mycket med men å andra sidan inte haft någonting att göra med färdigställandet av....

Och 15 sidor

2010-03-23T16:32:00.000+01:00

in i Sara Stridsbergs nya roman Darling River inser jag att det kommer att bli mycket svårt att spara den här boken till min nästa lilla resa, den som är inplanerad i nästa vecka.

Det var väl liksom lite lustigt, fast samtidigt inte alls oväntat, att Drömfakulteten utsågs till 00-talets bästa svenska roman. Jag tycker alltid att listor är omöjliga och kanske till och med löjliga men så tänkte jag efter och satte den högst på min eftersom jag trots allt visste att om jag bara fick rädda en enda roman ur ett brinnande svenskt 00-tal så skulle det ju vara den.

Ur balans

2010-03-23T16:20:00.000+01:00

Tillbaka i Stockholm efter den härliga litteraturbåten.

Land i sikte

2010-03-18T15:31:00.000+01:00

I morse tänkte jag att det inte gör så mycket att man inte får stiga i land i Åbo.

I stället har jag lyssnat på författarsamtal och läsarreaktioner, i snart 48 timmar. Som en betydligt behagligare version av bokmässan i Göteborg kanske man kan säga.

Det är som vanligt roligt att höra författare tala om hur det går till när de skriver. Carina Rydberg sa under sitt framträdande att hon beklagar att hon inte längre skriver för hand och att man måste akta sig för att bli förförd av dataskärmen. Att inte låta sig luras av att texten ser så snygg ut i ordbehandlingsprogrammet.

Vi:s litterära båtsalong

2010-03-16T14:53:00.000+01:00

avgår i kväll från Värtahamnen med Carina Rydberg, P O Enqvist, Alexandra Coelho Andohril, Alexander Andohril, Jonas Karlsson, Aris Fioretos och Monika Fagerholm. Det blir ännu ett tillfälle för mig att känna mig som Anna Kendrick på Oscarsgalan. Är fortfarande förkyld på ett jobbigt (men vårigt!) sätt så planerar att däcka i en hytt för att återuppstå i morgon bitti, redo att möta tusen bokslukare/Vi-läsare och berätta någonting om Flickvännen, förhoppningsvis tillräckligt frisk för att dessutom lyckas lyssna på åtminstone Carina Rydberg. (Intervjun i Filter var pyttekort och själv misslyckades jag helt med att intervjua henne till Arena.)

Hoppas också att Maja Lundgrens nya roman med den fantastiska, fanatiska titeln Mäktig tussilago ligger på Hållplatsens tobak och väntar på mig så att den får komma med på båten.

Romanprisgalan

2010-03-16T14:49:00.000+01:00

från i går kan avnjutas i efterhand här. Grattis till Aris Fioretos som fick priset för Den siste greken. Jag kunde inte vara med då jag fick en tråkig vårförkylning att ta hand om i stället.

Nya vågen

2010-03-12T12:07:00.000+01:00

i p1 dras verkligen med något nytt och ganska oklädsamt jämfört med den gamla Vågen. Det är en tvärsäkerhet i tonfallet, som värst och tydligast när man ska summera en debatt under rubriken: "Detta har hänt." Det låter som att redaktionen suttit och kommit fram till att man ska kunna lyssna på Nya vågen och snabbt bilda sig en uppfattning om en aktuell debatt, att Nya vågen ska vara första hjälpen för alla som inte har tid att ta in en diskussion själva, som "Veckan"-sidorna i någon av kvällsisarna. Och att detta sedan blivit raka vägen till halvslappa program.

Men. Nya vågen låter intressanta personer diskutera hyfsat intressanta ämnen och det krävs väl ärligt talat inte så mycket mer just nu.

Samtalet om konservatismen med Isobel, Johan Lundberg och Johan Norberg var till exempel roligt att lyssna på även om det inte tillförde något nytt - och kanske är det det som är försämringen: att Nya vågen slutat vara ny?

I helgen ska jag i alla fall lyssna på sändningen med rubriken "Kan man förändra världen med spänningslitteratur" - och en gång för alla få svar på frågan om varför Katarina Wennstam valt den smärtsamt ospännande "spänningsroman"-genren i stället för debattboken som hon själv blåste nytt liv i med till exempel Flickan och skulden.

Gala

2010-03-09T10:44:00.000+01:00

Jag såg på Oscarsgalan. Det bästa var röda mattan-inslagen där allas kläder dissekerades.

8 mars

2010-03-08T08:36:00.000+01:00

Klockan tolv avgår barnvagnsmarschen i RFSU:s Liselotte Watkins-draperade Unite for Women-kampanj, från Kungsträdgården till Mynttorget mot mödradödligheten i världen. Problemet med mödradödlighet - det faktum att en halv miljon kvinnor dör varje år i samband med graviditeter - är ett av FN:s åtta mål i planen för att förändra världen och halvera fattigdomen till år 2015.

Det är också det mål med minst chans att uppfyllas - inte så mycket för att det är svårt som för att den reella politiska viljan att verkligen göra det saknas.

Häromdagen skrev jag ett slags inlägg om abortmotstånd i Unite for Women-bloggen. I dag skriver Kattis Ahlström.

Och så här skriver Linna Johansson om den kladdiga tacksamheten.

Uppsala

2010-03-05T09:04:00.000+01:00

var bra. Mitt enda problem med Uppsala är den ödsliga känslan när man åker dit med tåg från Stockholm och tillbaka samma kväll. På ditvägen alltid missade tåg eller överfyllda med pendlare som står på varandra för att komma hem efter jobbet, på hemvägen känns det som ett spöktåg.

Publiken i stadsbibliotekets Kerstin Ekman-sal bestod av kvinnor till 99,9 procent, och jag tänkte på alla dessa kvinnor som kommer på författarsamtal och uppläsningar, lyssnar och nickar och ställer frågor och köper böcker innan de springer till bussen hem. De där som i ur och skur får författare att känna sig lite betydelsefulla trots allt. De som med sitt intresse och engagemang så att säga bär den svenska litteraturen, försörjer, tröstar och bekräftar författare hela dagarna.

Och apropå könsdominans: en ny internettjänst.

Författarleken 2

2010-03-02T09:54:00.000+01:00

Var det James Ellroy som sa i någon intervju häromveckan att den som skriver en roman bör tillåta sig att ta en paus och gå och hänga tvätt eller nåt - för att "det är research"? I så fall var det nog det enda jag kunde identifiera mig med i den långa banan av tvångsmässiga intervjuer med honom.

När jag skrev Flickvännen var det inte helt fel research att torka diskbänken eller hänga tillbaka kläderna i garderoben. Nu vete fan. På vinden finns en låda, på landet finns en papperskasse med böcker. Att hämta dem och gå igenom allt som där finns skrivet vore research.

Jag tänker på när Gwyneth Paltrows Sylvia Plath i filmen Sylvia har ett trevligt hus och arbetsrum vid en sjö men bakar bröd och kakor i stället för att skriva. Och är så handlingsförlamad att jag inte kan ta tag i något av det jag behöver eller ens bestämma mig för om jag ska köpa en anteckningsbok eller fortsätta med anteckningsfunktionen i telefonen.

I morgon

2010-03-01T13:51:00.000+01:00

ska jag prata om Flickvännen på Uppsala stadsbibliotek.

Författarleken

2010-02-22T16:21:00.000+01:00

I dag har jag blivit påmind om en tv-intervju som ska göras i slutet av den här veckan, och ett stundande besök på Stadsbiblioteket i Uppsala.

Och så

2010-02-19T08:43:00.000+01:00

... i dag kom en kommentar från en av alla de skådespelare som det plötsligt blivit fritt fram att beskriva som viljelösa offer för manliga konstnärers sexistiska visioner. Som om de inte själva deltog i sitt arbete.

Lena Endre - som stått naken på scen i en uppsättning av Staffan Valdemar Holm på Dramaten - skriver i DN i dag.

Nu kan man läsa artikeln här.

Nya Dagens Arena

2010-02-17T20:54:00.000+01:00

Rolig nyhet.

Den nya arbetsplatsen

2010-02-17T11:56:00.000+01:00

I dag började jag läsa Carolyn Cassadys Off the Road.

Den privata parentesen?

2010-02-12T13:09:00.000+01:00

Idén om det privata som en parentes är både tilltalande och skrämmande. I går medverkade sociologen Karl Palmås, som skriver om övervakningssamhället i nya numrets tema, i en dokumentär om just det i P1:s K1.

Lyssna här.

(Diskussionen om facebook är både lite rolig och plågsamt lik alla de diskussioner som förs på middagar etc där frågan man lämnas med alltid blir varför människor som tycker att sociala medier är pinsamma och problematiska inte bara kan strunta i dem och ägna sig åt medier som de inte tycker illa om i stället.)

Publicister i alla läger

2010-02-11T17:19:00.000+01:00

... förenen eder inför hållningen att annonsörer ska påverka innehållet i tidningar.

Så skriver Jan-Ewert Strömbäck i dag i Svd. Läs hans kommentar här.

Avsatt?

2010-02-11T08:43:00.000+01:00

Bara två dagar kvar på tidningen nu.

Från och med måndag ska jag vara tjänstledig för att få ta hand om nya saker: en ny bok och ett nytt barn.

Nu har jag jobbat ensam ett litet tag men normalt är vi som gör tidningen Arena två chefredaktörer som delar på en heltidstjänst och brukar ta tjänstledigt något år mellan varven. Dels för att vi just skrivit böcker och tagit hand om små barn men också för att det nog inte vore möjligt att sköta det här annars.

Jag kommer att sakna det en del, detta för alla inblandade underbetalda slit som Magnus Linton brukar kalla "Sveriges roligaste jobb" - och som just nu går under det ännu bättre, om än tragikomiska, "kalaset".

Devrim har kommit tillbaka från sin föräldraledighet och vi har fått dela rum i två veckor. Vårens näst sista nummer var redan uppskissat till stor del när hon kom men har under dessa två veckor delvis fallit ihop på grund av sådant som det brukar falla på - texter som inte kommer, som inte blir som man tänkt sig eller helt enkelt inte går att skriva. Det har också blivit mycket bättre. När jag är borta kommer Devrim att göra tidningen tillsammans med Olav Fumarola Unsgaard. Olav är ny i Arena-sammanhang. Han skrev i radikalitetstemat i höstas, han bor i Göteborg, har bl a jobbat med Ord & Bild och Fronesis. Som Arenaredaktör kommer han att få det stressigt, ha roligt och bli utpekad som förklädd politisk elit som lever på bekostnad av verklighetens vänster. That's life.

När jag ändå är lite inne på hur vi jobbar vill jag också nämna alla våra medarbetare, skribenter, fotografer, illustratörer och formgivare som för inga resurser alls gör utmärkta arbeten gång på gång. Nu kommer ni att få auto-replies ett tag framöver, men allt tack till er och vi hörs snart igen.

Återstår att se vad som kommer att hända med den här sidan.

Jo jag glömde

2010-02-11T08:36:00.000+01:00

att Per Gudmundson i Svd faktiskt var först på bollen och skrev en lustifik sak om temat. Lustigast är att han två gånger kallar Arena för "socialistisk tidskrift".